Man kunde inte buda på bostadsrätt vid exekutiv auktion – får skadestånd av staten
Efter att en man köpt en bostadsrätt på exekutiv auktion men inte betalat köpeskillingen i tid, ville han delta i budgivningen på distans när lägenheten auktionerades ut på nytt. Men det gick inte och den erlagda handpenningen togs i anspråk av Kronofogden. Nu har Justitiekanslern fastslagit att myndigheten varit försumlig och mannen tilldöms skadestånd.
En man ropade in en bostadsrätt på exekutiv auktion och betalade handpenning på 40 000 kronor, men erlade sedan inte resterande köpeskilling i tid. Bostadsrätten hade ropats in för 400 000 kronor. Lägenheten auktionerades därav ut igen och då ville mannen delta i budgivningen på distans, vilket dock inte gick på grund av en miss från Kronofogdemyndighetens sida gällande uppkopplingen.
Det slutade med att lägenheten såldes för 288 875 kronor till en av de som kunnat delta i budgivningen och Kronofogden tog mannens tidigare erlagda handpenning i anspråk, samt upplupen ränta. Han valde att överklaga försäljningen till tingsrätten men fick avslag, ett beslut som motiverades med att omständigheten att mannen inte kunnat koppla upp sig till auktionen inte utgjorde skäl nog att ogiltigförklara auktionen. Det konstaterades också att Kronofogdemyndigheten haft rätt att ta handpenningen i anspråk.
Därefter vände sig mannen till Justitiekanslern (JK) med en ansökan om skadestånd från Kronofogdemyndigheten på 40 000 kronor för förmögenhetsskada. Som grund för detta uppgav han att myndigheten agerat försumligt i samband med den andra exekutiva auktionen, att det var Kronofogdens fel att han inte närvarade vid det andra auktionstillfället. Följden av det blev att mannen gick miste om möjligheten att lägga bud på det aktuella objektet och därmed förlorade summan han betalat i handpenning i samband med den första auktionen.
JK konstaterade att även om tillhandahållandet av uppkopplingen som serviceåtgärd inte utgjort myndighetsutövning, har den varit av väsentlig betydelse för mannens möjlighet att delta i auktionen. Utöver det ansågs åtgärden ha haft “ett sådant tidsmässigt och funktionellt samband med förrättningen” att den bedömdes ha vidtagits vid myndighetsutövning, något som innebar att staten blev skadeståndsskyldig.
“Staten är därmed skadeståndsskyldig för ren förmögenhetsskada med anledning av den försummelse som förekom vid uppkopplingen mot auktionen.”
Därefter återstod för JK att bedöma vilken ekonomisk situation mannen hade befunnit sig i om han fått delta vid den andra auktionen. Det poängterades att staten, enligt allmän princip, inte kan “åberopa sin egen försummelse för att freda sig mot ersättningsskyldighet”. I och med det lades ingen vikt vid vad bostadsrätten kunde ha sålts för om mannen kunnat delta i den andra budgivningen, utan JK valde att utgå ifrån att lägenheten minst hade gått för 400 000 kronor.
Enligt utredningen användes handpenningen som mannen erlagt till att täcka skillnaden i köpeskilling mellan det första auktionstillfället och det andra. Med en köpeskilling om 400 000 kronor vid båda tillfällena som utgångspunkt, beräknades mannens skada därmed till 40 000 kronor.
Att mannen på egen hand försatt sig i den uppkomna situationen, genom att inte betala köpeskillingen efter den första auktionen i tid, ansågs dock inte gå att bortse ifrån. Omständigheten bedömdes motivera en jämkning som gjorde att skadeståndet sänktes till 13 400 kronor. Ersättning för upplupen ränta utgick då det inte ansågs visat att detta hade inneburit någon skada för mannen.
JK fattade beslutet i slutet av mars i år och det kan enligt uppgift inte överklagas.