Swedbank spår boprisuppgång 2024 och 2025
Förväntningar på lägre räntor har fått bostadsmarknaden att vakna till liv. Under 2024 och 2025 kommer bostadspriserna i landet stiga med totalt upp emot åtta procent, enligt en ny prognos från Swedbank.
Storbanken Swedbank har släppt en ny rapport med en makroanalys av svensk bostadsmarknad. Den innehåller bland annat en prognos för boprisutvecklingen framöver. Under 2024 väntas priserna stiga med 2–3 procent och med fem procent 2025.
– Bostadspriserna stiger nu i svag takt enligt olika datakällor, säger Swedbanks ekonom Maria Wallin Fredholm i en kommentar på bankens hemsida.
Bedömningen motiveras bland annat med en ökad omsättning på bomarknaden, större aktivitet vid budgivningar, samt att säljtiderna blivit kortare. Marknaden beskrivs ha vaknat till liv, en utveckling som uppges bero på förväntningar på lägre räntor, vilket delvis redan har infriats till följd av Riksbankens reporäntesänkning den 15 maj.
Och en inflation nära målet öppnar upp för fler nedjusteringar. Riksbanken väntas följa planen om ytterligare sänkningar av reporäntan under andra halvåret 2024. Swedbanks analytiker tror att årets andra nedjustering sker i september och att den rörliga boräntan följer efter i långsam takt. Idag uppges den rörliga boräntan ligga på 4,5 procent och vid slutet av innevarande år spås den landa kring 3,9 procent, för att sedan landa på 3,1 procent vid utgången av 2025.
Andra faktorer som indikerar stigande bopriser framåt är prognoser för bolåneräntor och hushållens inkomster. Utöver det lyfts en låg takt inom nyproduktion, samt potentiella lättnader gällande amorteringskrav och bolånetak.
Den närmaste tiden spås dock ett högt bostadsutbud och relativt höga boräntor bromsa prisuppgången.
När det kommer till potentiella lättnader rörande amorteringskrav och bolånetak, så tillsatte regeringen en utredning 2023 i syfte att analysera hur makrotillsynsåtgärder som amorteringskrav och bolånetak har fungerat hittills. Utredaren fick också i uppdrag att se över hur åtgärderna kan utformas för att “hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt”. Resultatet av utredningen ska redovisas senast den sista oktober i år. Det framgår av ett pressmeddelande från den 25 januari i år med Finansdepartementet som avsändare.