Elnätsavgifterna höjs dramatiskt
Enligt den senaste Nils Holgersson-rapporten ökar avgiften på elnät drastiskt, medan elnätsbolagen tjänar miljarder. Detta rapporterar Hemma i HSB.
Nils Holgersson-rapporten är en årlig rapport som kartlägger avgifterna för vatten och avlopp, el och uppvärmning och avfallshämtning i landets kommuner. Det är HSB, Riksbyggen, Bostadsrätterna, Hyresgästföreningen och Sabo som ligger bakom rapporten. Rapporten för 2018 visar att hushållens elräkningar fortsätter att vara dyra, och priset på el höjdes med 20 procent 2018 jämfört med året innan.
Elpriset kan delas upp i tre delar - en skattedel, en rörlig elhandelsdel som styrs av utbud och efterfrågan samt en elnätsavgift. I rapporten står elnätsavgifterna för 35 procent av det totala elpriset, alltså mer än både skattedelen och själva elförbrukningen. Elnätsavgifterna regleras av Energimarknadsinspektionen, som menar att elnätsavgifterna höjts på grund av att de stora elnätsbolagen tar ut jättevinster på kundernas bekostnad, skriver Hemma i HSB.
Även om Energimarknadsinspektionen kontrollerar elbolagens prissättningar via beslut som gäller i perioder om fyra år kan elbolagen få sin vilja igenom. De större bolagen har överklagat Energimarknadsinspektionens beslut och har i många fall vunnit i förvaltnings- och kammarrätten. Detta har gett höjda elnätsavgifter, år efter år, långt över den allmänna prisutvecklingen. Hemma i HSB har talat med elmarknadsexperten Stefan Yard som beräknat att svenskarna åren 2016-2019 kommer att ha betalat 5 miljarder kronor för mycket i elnätsavgifter per år. Energimarknadsinspektionen har flera gånger föreslagit lagförändringar, bland annat att elbolagen ska få begränsad möjlighet att överklaga deras beslut.