Gemensam el – så fungerar det

Text: Linda Myrin

En bostadsrättsförening kan teckna gemensamma elavtal för alla medlemmarnas hushåll, ett för elnät och ett annat för elhandel. Det ersätter då de enskilda avtal för el som tidigare tecknats av de boende i huset. Om föreningen väljer en sådan lösning förlorar de enskilda hushållen sin rätt att byta leverantör. De kan också få svårare att kräva ut ersättning eller skadestånd vid strömavbrott, och möjligheten att få kontrollera elmätaren försvinner.

Rättigheterna förändras på grund av att det är en fastighetsägare eller bostadsrättsförening som tar över elavtalen. Då gäller villkor för näringsidkare, istället för enskilt hushåll. En lösning kan vara att bostadsrättsföreningen reglerar sådant i sina stadgar. Källa: Konsumenternas Energimarknadsbyrå.

I det senaste avsnittet av Sveriges Radios program Plånboken, handlade ett av inslagen om gemensam el. Bland annat togs det upp att den typen av lösning ofta innebär sänkta elkostnader. Mellan 1000 till 2000 kronor årligen per medlem, på lite sikt.

 Vi ska nu titta lite närmare på två bostadsrättsföreningar som valt att gå över till gemensam el. Den första är Riksbyggen Brf Solhöjden i Lund, som haft gemensam elanslutning sedan år 2015. På föreningens hemsida kan man läsa att det var förvaltaren på Riksbyggen, som rekommenderade dem att se över möjligheterna för gemensam el. Sedan tog själva övergången totalt ett år, från undersökning av förutsättningar till färdig installation.

En av deras slutsatser är att det krävs engagemang från styrelsen för att kunna genomföra ett sådant byte. Det tog tid att sätta sig in i vad det skulle innebära för föreningen både ekonomiskt och tekniskt. De tillägger också att förvaltaren varit ett stort stöd under processen.

Övergången till gemensam el kostade föreningen omkring 300 000 kronor, vilket kan skrivas av på tio år. Inkluderat i priset är kostnader för elmätare och insamlingscentral, samt installationskostnader. Och besparingen är beräknad till 1479 kronor per år och lägenhet.

På hemsidan beskrivs också vilka problem införandet av gemensam el har inneburit för Brf Solhöjden. Under tre år har några av elmätarna gått sönder, vilket täcktes av posten för beräknade omkostnader i föreningens budget. I samband med att de trasiga mätarna byttes ut fick en medlem av misstag ett felaktigt mätvärde, vilket korrigerades efter att felet påtalats. Vid informationsmötet om planen på ett gemensamt elavtal var det några medlemmar som var emot idén, men en majoritet var för. Efter övergången uppger styrelsen att de bara fått positiv respons. 

Brf Carlsro i Lund är ett annat exempel. De har haft gemensam el sedan lite drygt ett år tillbaka. Här har man valt lösningen med undermätare, så att varje enskilt hushåll även fortsättningsvis betalar för den mängd el som de förbrukar. För varje medlem beräknas besparingen bli 2000 kronor per år, jämfört med enskilda avtal för elhandel och elnät. 

De valde alternativet med undermätare då det kändes mest rättvist, att varje hushåll betalar för sin egen förbrukning. Att istället fördela kostnaden rakt av på antalet lägenheter kan bli dyrt, menar Stefan Elkington, föreningens vicevärd.
– I andra föreningar utan undermätare har det funnits en tendens att förbrukningen av el ökat enormt. Det är negativt både för miljö och plånbok.

Under den stämma där förslaget om gemensam el röstades igenom, var en stor majoritet positivt inställda.
– Nästan alla röstade för förslaget. Det är ju positivt för medlemmarna eftersom de får billigare elräkning. Någon var negativ till att det inte skulle gå att välja miljöel, men vi hänvisade till att de pengar man sparar istället kan gå till miljövänliga ändamål, säger Stefan Elkington till Bostadsrättsnytt.

Brf Carlsro har inte heller fått några negativa reaktioner efter införandet, och allt har fungerat bra hittills.