Kritik mot regeringens reformförslag för bostadsrättslagen

I november skrev Bostadsrättsnytt om att flera förslag från Justitiedepartementet gällande stärkt rättsligt skydd för bostadsrättsägare skickats ut på remiss via promemorian “Tryggare bostadsrätt”.

Förslagen i skrivelsen syftar bland annat till att motverka kapning av bostadsrättsföreningar och att stärka konsumentskyddet vid köp av nyproducerade bostadsrätter. För att kunna genomföra detta krävs bland annat ändringar i bostadsrättslagen och årsredovisningslagen.

Till exempel föreslås att det inte ska vara möjligt att frångå principen om lika rösträtt i en bostadsrättsförening, att den som tecknar förhandsavtal för en ny bostadsrätt ska få tydlig information om vad avtalet avser och om vilka risker som som följer med det.

Vidare föreslås att betänketid ska införas vid tecknande av förhandsavtal. När det kommer till datum för tillträde till en ny bostadsrättslägenhet, så bör den beräknade tidpunkten för upplåtelse som anges i avtalet inte avse ett tidsintervall längre än tre månader.

Ett annat förslag är att den som tecknat förhandsavtal ska ha rätt att häva detta vid försening även om orsaken till förseningen inte är att föreningen varit försumlig, vilket i dagsläget är ett krav.

Promemorian har remitterats till flera instanser och sista dagen för dem att inkomma med remissvar var den 21 december 2021. Bland annat har den skickats ut till Boverket, Bolagsverket, Fastighetsägarna, Advokatsamfundet, Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Svea hovrätt, flera bostadsbolag samt andra berörda parter och organisationer. 

I allmänhet verkar instanserna positivt inställda till förslagen som framförs i promemorian, men det framförs också en del synpunkter och kritik mot hur vissa delar formulerats.

Flera instanser riktar kritik mot avsaknaden av sanktioner eller konsekvenser för de som inte följer föreslagna bestämmelser, exempelvis om en bostadsrättsförening inte uppfyller det föreslagna kravet på information.

Annat som lyfts är att den föreslagna bestämmelsen om betänketid på minst sju dagar vid tecknande av förhandsavtal bör ersättas med ångerrätt. Till exempel påpekar Svea hovrätt att den saknar civilrättslig verkan och är en näringsrättslig bestämmelse. Istället föreslår hovrätten att ångerrätt införs.
“Då skulle denne i vart fall på civilrättslig väg kunna föra talan grundad på ångerrätten. I promemorian framgår det inte vilka särskilda överväganden som ligger bakom valet av just betänketid vid förhandsavtal. En bestämmelse om ångerrätt bör under alla förhållanden utredas närmare.”

En annan återkommande synpunkt gäller tid som anges för upplåtelse eller tillträde. Bolagsverket riktar till exempel kritik mot hur uttrycket “skälig tid” används som tidsangivelse i frågan om hur stor försening av en upplåtelse som kan vara acceptabel.
“Enligt Bolagsverkets uppfattning skulle det vara önskvärt att begreppet skälig tid preciseras ytterligare så att en konsument som har tecknat sig för en bostadsrätt får klar och tydlig information om vilka tidsfrister som gäller.”

I övrigt inleder remissinstansen Advokatsamfundet sitt svar med att förslagen i flera avseenden anses vara otydliga och “mindre väl” samordnade med annan lagstiftning inom området.