Ny hovrättsdom gällande bolånebedrägeri mot Danske Bank

Under sommaren år 2020 startade Ekobrottsmyndigheten en utredning rörande illegal förmedling av bolån. Hösten samma år bedrevs spaning och avlyssning mot flera personer vilka misstänktes vara inblandade i härvan, bland andra en kvinna i 30-årsåldern från Stockholm som verkade ha tagit hjälp av förmedlingen. Det skriver tidningen Dagens Juridik.

Utredningen resulterade i att flera personer åtalades för brott, bestående i att mot ersättning ha lurat banker att ge bolån åt bostadssökande på falska grunder. Den misstänkta kvinnan i målet ska ha uppgivit att hon vilseletts av bolåneförmedlingen och att hon inte haft uppsåt att lämna in falska handlingar och felaktiga uppgifter.

I rätten framförde kvinnan att hon varit intresserad av att göra en bostadsrättsaffär men inte vetat hur hon skulle gå till väga. En kompis ska då ha tipsat henne om en bankanställd som kunde vara behjälplig i samband med bolåneansökan. Hon nappade på det, mannen ordnade med intyg och kvinnan signerade med Bank-ID utan att se efter vad hon skrev under på. För sin insats ville han ha 30 000 kronor. För att lösa det och kunna få ihop till insatsen för lägenheten tog kvinnan ett blancolån på 350 000 kronor hos SEB.   
I mars 2020 fick Danske Bank in en digital bolåneansökan från en kvinna som uppgavs vara tillsvidareanställd med 30 000 kronor i månadslön, samt innehavare av ett sparkapital på 100 000 kronor. Banken valde att bevilja henne ett lånelöfte. Därefter inkom en skriftlig låneansökan från henne, med samma innehåll som den digitala, samt bilagor. Hon beviljades bolån på 1 275 000 kronor genom anställningsbevis och lönebesked, handlingar som senare visade sig vara falska.

När målet prövades i tingsrätten konstaterades att kvinnan inte hade kunnat få bolånet på egna meriter och det inträffade uppges ha “inneburit vinning för kvinnan och en skada för banken”, enligt Dagens Juridik. Dock bedömdes banken inte ha lidit någon direkt ekonomisk skada, eftersom den erhållit pant i bostaden som förvärvades via bolånet. Men det ska likväl ha varit fråga om en beaktansvärd fara för slutlig förlust, och skaderekvisitet i bedrägeribrottet ansågs därmed vara uppfyllt.

Det ansågs också vara styrkt att kvinnan handlat med uppsåt, likgiltig inför risken som banken utsattes för. Hon dömdes i tingsrätten för grovt bedrägeri medelst brukande av falsk urkund, men beslutet överklagades.

Målet prövades senare även i hovrätten där kvinnan yrkade på att bli frikänd från åtalet. Slutsatsen i denna övre instans blev att det ansågs vara utrett att Danske Bank hade vilseletts, vilket gynnat kvinnan och skadat banken. Hovrätten valde att gå på tingsrättens linje, med justeringen att det angivna beloppet för dagsböter ändrades från 100 stycken à 50 kronor till 100 stycken à 60 kronor.