Utredningen om pantregister för bostadsrätter – detta hände 2021 och om liknande register i grannländer

Den tredje december 2020 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om införandet av ett pantregister för bostadsrätter, vilket Bostadsrättsnytt tidigare skrivit om. Bengt Kjellson, tidigare generaldirektör vid Lantmäteriet, utsågs då till särskild utredare och tanken är att registret ska bli både centralt och offentligt.

Utredningen går under namnet Bostadsrättsregisterutredningen och uppdraget ska redovisas senast den första juli i år. Det står att läsa på utredningens hemsida.

Där framgår också att Bengt Kjellson är jurist med domstolsbakgrund och att arbetet med utredningen startade i januari ifjol. Informationsinsamling har pågått under våren 2021 med fokus på att undersöka hur olika aktörer hanterar frågor som rör bostadsrätter. Möten ska bland annat ha hållits med banker, mäklare, förvaltare, bostadsutvecklare, intresseorganisationer, systemleverantörer, Lantmäteriet och andra myndigheter.

Besök i Norge
I höstas var de som arbetar med utredningen på studiebesök på norska Kartverket där ett offentligt register för boretter (en motsvarighet till bostadsrätter) etablerats, bland annat besöktes verkets huvudkontor utanför Oslo. Till exempel registreras pantsättningar i detta register vilket ingår i landets inskrivningsregister. Enligt Kartverkets hemsida ska en speciell panthandling fyllas i vid tecknande av bolån på bostadsrättsandelar.

I Oslo träffade utredningsgruppen sedan den norska bostadsutvecklaren OBOS som har sina borettsuppgifter i Kartverkets register. I samma stad besöktes även Kommunal- och moderniseringsdepartementet för ett möte om landets lagstiftningsarbete i frågan och arbetet inför inrättandet av deras register för boretter.

Besök i Finland
Norgeresan efterföljdes av ett studiebesök på finska Lantmäteriverket som sedan 2019 arbetar med att bygga upp ett register för aktielägenheter, vilket ungefär skulle kunna liknas vid svenska bostadsrätter. Befintliga bostadsaktiebolag har under tiden kunnat överföra sina aktieböcker till registret, för att sedan konvertera aktiebreven till digitala versioner.

Aktielägenhetsregistret beräknas vara klart inom tio år. Till exempel innehåller det uppgifter om förvärv och pantsättning av aktier. På Lantmäteriverkets webbsida finns information om att när en sådan lägenhet används som säkerhet för ett lån, är det långivaren (vanligen en bank) som ska ansöka om registrering av panten. En förutsättning för att det ska fungera är att äganderätten till lägenheten registrerats i Lantmäteriverkets digitala bostadsdatasystem.  

Tillbaka i Sverige
Under hösten utsågs även utredningens experter och sakkunniga. I januari 2022 kommer fokus ligga på sådant som vilka uppgifter det svenska registret ska innehålla, hur uppgifterna ska registreras, samt  hur åtkomsten till registret ska se ut.


Kort om motsvarigheten till pantregister för bostadsrätter i Danmark
Den danska motsvarigheten till bostadsrätt är andelsbolig som kan översättas till andelsbostad på svenska. I Danmark registreras pantsättning av sådana bostäder i Andelsbostadsregistret. Där kan borgenärer registrera inteckningar över till exempel andelar i andelsbostadsföreningar.

Källa: Domstol.dk