Chefsekonom: Få sålda bostäder i storstan kan ge missvisande boprisstatistik

Senaste avsnittet av Ekonomibyrån i SVT handlade om att vi närmar oss räntetoppen i Sverige. Räntan uppges vara den högsta på 15 år samtidigt som bomarknaden är turbulent och för många hushåll med bolån kommer bindningstiden löpa ut inom kort. Idag, den tredje maj, justerar Riksbanken upp styrräntan med 50 punkter till 3,50 procent och har även flaggat för ytterligare en höjning, antingen i juni eller i september.

Trots stigande räntor den senaste tiden har bopriserna ökat. Hur går det ihop? Den frågan ställde sig programledare Carolina Neurath Bengtsson i början av avsnittet. I studion fanns även vice riksbankchefen Anna Breman, Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman, samt ekonomijournalisten Gunnar Harrius.

Till exempel lyftes att priserna på svenska bostadsrätter nu sjunkit med elva procent på årsbasis, medan utvecklingen för villapriser landar på minus 13 procent, med hänvisning till siffror från Svensk Mäklarstatistik.

Samtidigt noterades en uppgång om 1,3 procent för bostadsrätter under den senaste tremånadersperioden, medan prisutvecklingen för småhus legat stilla. I både Stockholm och Göteborg har bostadsrättspriserna ökat med fyra procent under perioden.

Enligt vice riksbankchef Anna Breman är det inget dåligt tecken för Riksbanken att bostadsmarknaden ser ut att stabilisera sig.
– Vi har ju fortfarande en prognos att bostadspriserna ska falla med 20 procent från toppen, och så mycket har det ju ännu inte gått ner, sade hon i avsnittet.

Hon tillade att banken vill se en dämpning av den inhemska efterfrågan, för att få ned inflationen nära målet på två procent, men förtydligade också att ett prisras på bostäder inte något de eftersträvar.
– Det är ju inte så att vi vill se en massa negativa sidoeffekter samtidigt, att vi får en krasch på bostadsmarknaden, det är verkligen inte önskvärt.

En annan fråga handlade specifikt om prisuppgången på bostadsrätter i landets storstäder, trots stigande räntor. Ekonomijournalisten Gunnar Harrius svarade att fenomenet ringar in vad storstädernas bomarknader har blivit till.
– Det är bara den ultimata temperaturmätaren nånstans, att får man minsta, minsta indikation på att ekonomin inte går dåligt så kommer priserna stiga i storstäderna. Och det är ju såklart ett resultat av att vi har belånat oss väldigt mycket och lagt extremt mycket pengar på bostadsmarknaden.

Chefsekonom Christina Nyman gjorde därefter en inflikning om att läget på marknaden fortfarande är osäkert och att utvecklingen, på ett generellt plan, kanske inte är riktigt så positiv som den tillgängliga statistiken ger sken av.
– Det är väldigt lite omsättning, det är väldigt lite som köps och säljs. Det är mer än en halvering jämfört med toppen ifjol. Och det betyder ju att, det kan ju faktiskt vara så att dom objekt som säljs är faktiskt dom som också är, så att säga, mest attraktiva eller lättast att sälja, medan man i övrigt sitter och väntar.