Stor rörlighet på svensk bomarknad
Rörligheten på svensk bostadsmarknad ligger på bland de högsta nivåerna i EU och bostadsrätter är den boendeform som vuxit mest i Sverige under 2000-talet. Samtidigt ser rörligheten på marknaden i landet ut att vara störst i kategorin hyresrätter. Det visar en ny rapport från Hyresgästföreningen.
Enligt en ny rapport från medlemsorganisationen Hyresgästföreningen är Sverige och Island de länder i EU som invånarna flyttar mest inom. I Sverige är bostadsrätt den boendeform som vuxit mest under 2000-talet, medan rörligheten på den svenska bostadsmarknaden varit störst bland boende i hyresrätter.
År 1998 uppgick antalet bostadsrätter i landet till 751 000, för att fram till 2020 ha blivit 447 000 fler. År 2020 fanns det cirka 1,2 miljoner svenska bostadsrätter medan antalet äganderätter och hyresrätter uppgick till 1,9 miljoner i respektive kategori.
På årsbasis uppgår andelen av befolkningen som flyttar till 15 procent. Bland dessa syns den största flyttbenägenheten bland boende i hyresrätter, där 26 procent av dem byter bostad varje år. Även om individrörligheten bland de i ägda bostäder är mindre har en svag uppgång noterats, speciellt för boende i bostadsrätter. Underlaget ska vara baserat på statistik över de som är folkbokförda i Sverige.
Bland boende i bostadsrätter har andelen som flyttat legat på runt 17 procent årligen. För villor bedöms rörligheten i allmänhet som mycket låg, runt åtta procent under 2000-talet.
Studentbostäder ingår också i statistiken som presenteras i rapporten. Då det generellt sett handlar om lägenheter som hyrs ut till studenter under en begränsad period, kan det till viss del påverka den uppmätta rörligheten uppåt.
Tittar man på till kontraktsrörligheten på marknaden under perioden, vilket motsvarar andelen bostäder som bytt ägare eller kontrakt, ser den ut att ha varit mer stabil än individrörligheten. För både bostadsrätter och hyresrätter har den legat kring tio procent, vilket indikerar att bostäderna ägs eller hyrs av samma hushåll i tio år.
För äganderätter har kontraktsrörligheten varit mellan två och tre procent, ett resultat som indikerar att bostäderna har samma ägare i omkring 35 år innan de säljs.
Så hur ser då möjligheterna ut att påverka rörligheten på bostadsmarknaden?
Enligt vad som fastslås i rapporten är de begränsade. Även om hyrorna blev högre och en fastighetsskatt infördes skulle det troligen leda till stora protester från hushållen, vilket historien visar att de nog skulle få gehör för. Så ändrade regler och beskattning verkar inte kunna innebära någon nämnvärd påverkan på rörligheten.
Sett till materialet som ligger till underlag för rapporten, blir organisationens slutsats att fokus istället borde ligga på att se till att boendeformer där rörligheten ökar mest växer ännu mer, samtidigt som andelen bostäder som innebär lägre rörlighet minskas.