Ovanligt höga boendekostnader för svenska hushåll

/assets/img/img-4440.jpg
Lägenheter i Stockholm. Foto: Linda Myrin
 

I SEB:s Boprisindikator för december 2021 uppskattade svenska hushåll att drygt 28 procent av inkomsten efter skatt gått till boendekostnader, en större andel än samma månad både 2020 och året dessförinnan.

Undersökningen Boprisindikatorn genomförs månatligen av Demoskop på uppdrag av banken SEB. Den innehåller en del om hushållens boprisförväntningar, en om boräntor och reporäntan, och kring december varje år ställs även en fråga om hushållens uppskattade boendekostnader i relation till inkomst efter skatt.

Och år 2021 blev medelvärdet för hushållens uppskattade boendekostnader ovanligt högt: 28,1 procent av inkomsten efter skatt, jämfört med 27,1 procent året innan och 24,1 för 2019.

Vilka faktorer ligger bakom noteringen för 2021?
– Under 2021 har den stigande inflationen både fått boendekostnaderna att stiga, genom högre elpriser, och de reala inkomsterna att minska genom en försämrad köpkraft. Notan landar i att hushållens boendekostnader som andel av inkomsten når sin högsta nivå någonsin, berättar SEB:s privatekonom Américo Fernández för Bostadsrättsnytt.

Frågan om hushållens boendekostnader i relation till inkomst efter skatt ställdes första gången år 2010 och då blev resultatet 27,8, följt av noteringen 26,9 året därpå. Därefter har medelvärdet legat i ett intervall mellan 23,6-25,5 fram till och med år 2019.

Vad berodde resultatet för 2010 på? Varför var det så pass högt just då, och relativt högt även 2011? 
– Ränteutgifter är en stor del av hushållens boendekostnad och under åren 2010 och 2011 hade vi ett helt annat ränteläge i Sverige jämfört med idag. Det kännetecknades av en period då Riksbanken höjde reporäntan i flera omgångar för att till slut nå sin topp på två procent i slutet av 2011, fortsätter Américo Fernández.

Han drar även en parallell till situationen i nuläget.
– Det kan jämföras med dagens extremt låga reporäntenivå på noll procent. Även om räntekostnaden sjunkit över åren så har två införda amorteringskrav bidragit till att hålla uppe hushållens boendekostnader.


Kort om undersökningen

Frågan om hushållens uppskattade boendekostnader ställdes första gången år 2010 och har därefter ställts årligen i december, som en del av undersökningen Boprisindikatorn. Undersökning bygger på cirka 1 000 webbintervjuer inom ramen för en onlinepanel, genomförda under perioden 30 november till sjunde december 2021.

Denna fråga fick hushållen svara på:
“Ungefär hur stor andel av ditt hushålls totala inkomster efter skatt utgör kostnader för ert boende? Räkna med eventuell hyra, räntor, amorteringar och löpande driftskostnader.”

Senaste nytt från BoPodden & BoVloggen