Ombildningar i utsatta områden kan stärka kriminellas position

/assets/img/8161080-biskopsgarden-i-goteborg.jpg
Bostäder i Biskopsgården, Göteborg. Foto: Carina Andreasson / Mostphotos
 

Genom att köpa lägenheter vid ombildning i utsatta områden kan kriminella stärka sin position där. Det varnar Christina Heikel på Fastighetsägarna i Göteborg för i en debattartikel i GP.

Att ombilda hyresrätter till bostadsrätter i utsatta områden möjliggör för kriminella att stärka sin position där. Den slutsatsen drar branschorganisation Fastighetsägarnas Christina Heikel, näringspolitiskt ansvarig för Göteborg, i en debattartikel i tidningen Göteborgs-Posten (GP).

Ombildningar ger hyresgäster i form av territoriella nätverk möjlighet att köpa sina bostäder och på så sätt stärka greppen om platser. Kriminella nätverk har ofta resurser att köpa in sig vid ombildning, vilket ger dem utrymme till exploatering på en parallell bostadsmarknad med bostadsbrist. 

Innan ombildning kan bidra till en bättre miljö i sådana områden måste det bli ordning och reda, “utvecklingen måste vända först”.

Tidningen Dagens Samhälle har också skrivit om debattartikeln. I deras text ger Christina Heikel en kommentar om hur möjligheterna att bli av med kriminella skiljer sig beroende på om de har hyresrätt eller äger en bostadsrätt. När det gäller hyresrätter har till exempel både kommunala och privata bostadsbolag möjlighet att vräka hyresgäster om det pågår kriminell verksamhet i deras bostäder.
– Det är svårare att göra det än vi hyresvärdar skulle önska, men verktyget finns. Det är däremot osannolikt att det skulle ske i en bostadsrättsförening där de kriminella styr, säger hon.

Bostadsbolaget Framtiden, inom Göteborgs allmännytta, beskriver i en ny intern utvärdering läget i stadens sex särskilt utsatta områden. I utvärderingen bedöms alla utom Lövgärdet ha små möjligheter att uppnå målet, att vara borta från polisens lista över särskilt utsatta områden till år 2025. Målet bedöms som svåruppnått i Bergsjön, Biskopsgården, Hammarkullen, Hjällbo, och Tynnered/Frölunda Torg.

I debattartikeln finns också en hänvisning till en lägesbild över Västsveriges utsatta områden. Den ska ha tagits fram av Maria Wallin, som arbetar på uppdrag av Fastighetsägarna, i samarbete med Stiftelsen Tryggare Sverige. Slutsatser som kan dras av den är att det finns djupt rotade kriminella strukturer, att normer förskjutits “bortom demokratins gränser”, att det finns en ökad risk för konflikter, samt att boende utanför de kriminella gängen förväntar sig att samhället gör något åt situationen. 

För att få till en långsiktig utveckling i positiv riktning i ett område menar Christina Heikel att det behövs sådant som blandad bebyggelse, byggaktörer med framtidstro och investerarvilja, möjlighet för människor med arbete och god ekonomi att bo kvar och flytta dit, samt etablering av nya företag som skapar arbetstillfällen. Och detta samhällsbygge behöver genomföras “område för område”.

Uppdatering 3 september 2021:
Ombildningskonsulten Restate har kommit med en replik på Christina Heikels debattartikel där deras vd Patrik Rosén kritiserar Fastighetsägarnas sätt att resonera. Bland annat framförs följande argument:
– Tankefelet som Fastighetsägarna gör är att de tror att en kriminell först investerar en stor summa pengar i sin bostad och därefter fortsätter att terrorisera sitt bostadsområde. Det innebär ju att bostaden blir helt omöjlig att sälja och värdet försvinner. Säga vad man vill om kriminella, men förlora pengar vill de sällan. 

Senaste nytt från BoPodden & BoVloggen