Nordea: Så utvecklas bopriserna framöver

Enligt en ny prognos från banken Nordea kommer priserna på svenska bostäder att ha fallit med 15 procent från toppen tidigare i år fram till våren 2023, för att sedan återhämta sig till sommaren 2024. Detta under förutsättning att utvecklingen följer samma mönster som tidigare boprisfall där botten nåtts efter i snitt 13 månader.

Banken har jämfört förutsättningarna vid tidigare boprisfall med den nuvarande situationens; den femte perioden av boprisfall sedan 90-talets början. Som det ser ut nu drabbas hushållen bland annat av stigande räntor och börsfall. Även byggsektorn uppges vara under stark press. Inför boprisnedgångarna år 2007 och 2011 såg förutsättningarna för byggandet betydligt bättre ut. Samtidigt var sysselsättningen lägre i början av 90-talet och vid nedgången 2007 jämfört med i år.

En sak som sticker ut i dagsläget jämfört med vid de tidigare nedgångarna är den negativa utvecklingen av reallönerna.
– Sammantaget pressas hushållen från i stort alla håll. Reallönerna faller i den snabbaste takten på minst 30 år samtidigt som bostadsmarknaden gungar. Hushållen blir försiktigare och den privata konsumtionen krymper nästa år, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth i ett pressmeddelande från banken.

På en digital pressträff om konjunkturläget berättade Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson att utgångsläget för svensk ekonomi och arbetsmarknad är starkt, sett till landets resurser. Dock ser BNP-tillväxten ut att bli sämre under 2023 och 2024.

När det kommer till boprisnedgången är det reallönesänkningar och stigande räntor som påverkar mest. De höga elpriserna ställer också till det för hushållen och bidrar till att boendekostnaderna ökar. Torbjörn Isaksson tillade att det finns risk för ett större boprisfall än 15 procent om energikrisen eskalerar.

I bankens senaste konjunkturrapport sammanfattas läget för hushållen som att de har “mindre kvar i plånboken men behåller jobbet”. I och med det bedöms boprisnedgången snarare som en korrigering till ränteläget än som en krasch.

En annan som fanns med under pressträffen var bankens analytiker Gustav Helgesson. Han berättade exempelvis att de höga elpriserna haft en större negativ påverkan på villapriserna än på lägenhetspriserna hittills, men att priserna i båda kategorier bedöms komma att utvecklas på liknande sätt framöver.

Annika Winsth gjorde en inflikning om att anekdotisk information indikerar att det inte längre är lika intressant att ha en etta stående, för användning vid behov, på grund av de höga kostnaderna som kommer med innehavet. Vidare lyfte hon att bostadsbyggandet faller, att byggsektorn är under hård press och riskerar att “springa in i väggen i höst”. 

Gällande reporäntan så väntas Riksbanken göra en uppjustering med 75 punkter i september, följt av en lika stor höjning i november, för att i början av 2023 höja med ytterligare 0,25 punkter.