Riksbanken: Inflationen slår hårdare mot hushållen än räntehöjningarna

Den nionde februari i år kom ett nytt penningpolitiskt besked från Riksbanken. Bland annat aviserades att styrräntan från den 15 februari 2023 kommer höjas med 0,5 procentenheter, för att efter uppjusteringen landa på tre procent. Och sannolikt väntar ytterligare uppjustering av styrräntan i vår: Under andra kvartalet i år spås reporäntan landa på 3,21 procent.

Med anledning av det nya beskedet höll Riksbanken en direktsänd pressträff med riksbankschef Erik Thedéen och Jesper Hansson, chef för avdelningen för penningpolitik. Under träffen presenterade Erik Thedéen bakgrunden till beslutet, vilket ska ha fattats enhälligt av bankens direktion den åttonde februari.

Bland annat visade han upp en bild med exempel på hur svenska hushåll påverkats av inflationen respektive höjningar av reporäntan under 2022. I samband med det konstaterade Erik Thedéen att inflationen slagit hårdare mot hushållens ekonomi än vad räntehöjningarna gjort, om man utgår ifrån hus situationen sett ut för ett genomsnittligt hushåll.
– Men den här bilden visar att för snitthushållet, som tjänar ungefär 45 000 och som har ett bolån på ungefär 1,3 miljoner (det är alltså data från Sverige det här), så slår inflationen mycket hårdare på dess köpkraft än vad räntebetalningarna och dess ökning har gjort under 2022. Och så kommer det också se ut 2023. Det är därför det är så viktigt att få ned inflationen. 

Erik Thedéen tillade att höga räntor ändå självklart drabbar hushållsekonomin, att man får betala mer för sina bolån. Speciellt hushåll som är högt belånade.
– Detta är inte sagt för att förringa den kostnad som också förstås kommer av räntehöjningar, och som kommer vara mycket större för hushåll med höga bolån. Men det är viktigt att ha det här perspektivet. Den höga inflationen vi haft 2022 och som vi kommer fortsatt ha, i alla fall till en del 2023, gröper ur hushållens köpkraft med laser-precision. Det är ett stort problem.

Bild (illustration) från pressträff med Riksbanken den nionde februari 2023

På den relaterade bilden (se ovan) som visades upp finns uppgifter om att ett genomsnittligt hushåll, bestående av 2–3 personer, under 2021 hade en sammanlagd disponibel inkomst om 44 700 kronor i månaden och bolån på 1,3 miljoner kronor.

Vidare illustreras effekterna under 2022: Hushållens inkomst ökade med i snitt 2 900 kronor per månad. Detta ställs sedan mot ökade räntekostnader om 600 kronor i månaden, jämfört med hur mycket inflationen gröpte ur hushållens köpkraft; med 3 400 kronor varje månad.