Trångboddheten ökar i Sverige
Allt fler människor på mindre yta för varje år – trångboddheten fortsätter att öka i landet. Siffror från SCB visar också att fler högutbildade nu bor trångt. Det rapporterar Hem & Hyra.
Enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) som Hem & Hyra tagit del av framkommer det att 17,4 procent av svenskarna lever i trångboddhet. Det är en ökning från förra året då siffran var 16,9 procent. De senaste 15 åren har trångboddheten ökat runt om i Sverige.
Tittar man på vilka det är som är trångbodda saknar 27,7 procent av dessa personer gymnasieutbildning. Av de som tagit sin gymnasieexamen lever 13,4 procent i trångboddhet. Dock vänder trenden när det kommer till utbildningar på högre nivå. Trångbodda personer med eftergymnasial utbildning har ökat från 12,8 procent år 2008 till 15,3 procent 2018. Dock kan dessa siffror bero på att det är fler från den yngre generationen som vidareutbildar sig, medan den äldre generationen med lägre utbildning kom in på bostadsmarknaden när den inte var lika tuff. Många som vidareutbildat sig efter gymnasiet bor också i storstäder där möjligheten till att skaffa en större bostad är mindre. I storstäderna ligger trångboddheten på 20,7 procent medan den i mindre städer och orter är runt 15 procent.
För att definiera trångboddhet används två normer, norm två och tre. Norm två definierar ett hushåll som trångbott om det finns fler än två boende per rum. Då räknas inte kök och vardagsrum in. Norm tre definierar ett hushåll som trångbott om det finns fler än en boende per rum, utöver kök och vardagsrum. Sammanboende delar dock sovrum, men barn ska ha ett eget rum.