Mamma och dotter nekas dörr mellan sina bostadsrätter

I ett flerbostadshus på Södermalm i Stockholm bor en äldre kvinna i en bostadsrätt och i lägenheten bredvid bor hennes dotter med sin man. De lämnade in en gemensam ansökan till bostadsrättsföreningen om tillstånd att ta upp en dörr mellan sina lägenheter, genom en icke bärande vägg, samt om att få återupprätta en köksingång till den äldre kvinnans lägenhet via trapphuset. Syftet uppgavs vara att anpassa sina boendebehov.

Föreningen tillät dock inte de ansökta åtgärderna och frågan kom därför att hamna på hyresnämndens bord. När fallet prövades där i höstas lyfte dotterns make bland annat att andra bostadsrättshavare fått utföra liknande åtgärder i sina lägenheter.

Till exempel ska styrelsen tidigare ha godkänt nya ytterdörrar mot gården till två lägenheter på bottenplan, rivning av hela väggpartier i lägenheter under och över, samt upptagning av en ny dörr mellan två lägenheter som ligger vägg i vägg under de sökandes bostadsrätter och som innehas av olika personer.   

Föreningen svarade med att dörrarna mot gården tillåtits för att möjliggöra uteplatser. Den ena medlemmen ska dock ha använt dörren till att skapa en separat uthyrningsdel med egen ingång i sin bostadsrätt. Uthyrningsdelen ska ha lett till ökade kostnader för föreningen, samt merarbete och störningar. Dessutom anfördes att uthyrningsdelar i lägenheter kan medföra olägenheter för föreningen i form av ökad belastning på fastigheten.

När det kommer till sammanslagningen av lägenheterna belägna under de sökandes, hänvisade föreningen till att det var en tidigare styrelse som tillåtit detta. Föreningens företrädare lyfte även att sammanslagning av lägenheter innebär en risk för färre medlemmar i föreningen. Gällande återställande av köksingången påpekades att det var en tidigare ägare som satt igen denna och att återställande av ingången skulle innebära risk för att det skapas en uthyrningsdel i ännu en lägenhet. 

Presentationen av hyresnämndens beslut inleds med ett resonemang om bostadsrättslagens tillämplighet i det aktuella fallet. Det konstateras att det i lagens sjunde kapitel (7 §) slås fast att en bostadsrättshavare med tillstånd från styrelsen, får lov att utföra vissa åtgärder i sin lägenhet. Dock är det endast åtgärder i lägenheten som avses. Därmed innefattas inte åtgärder utanför lägenheten, vilka styrelsen uppges ha rätt att säga nej till “även om det avser en åtgärd som inte är till skada eller olägenhet för föreningen.”

Det finns däremot ingen skrivelse i bostadsrättslagen om vad som räknas till lägenheten.

Mot den bakgrunden valde nämnden istället att se till vad bostadsrättslagen eller föreningens stadgar hade att säga om ansvaret för underhåll av fastigheten och använda det som vägledning i sin bedömning.

Då stadgarna inte innehöll någon närmare gränsdragning i fråga om bostadsrättshavarnas ansvar för yttre och inre underhåll av sina lägenheter, gjordes bedömningen att bostädernas yttre väggars inre ytskikt skulle inkluderas i bostadsrättshavarnas ansvarsområde. Men inte väggarnas konstruktion, bestående av sådant som reglar och isolering. Samma bedömning gjordes även för väggar i bostadsrätter som gränsar mot andra lägenheter.

I och med detta ansågs bestämmelsen i bostadsrättslagens sjunde kapitel inte som tillämplig, eftersom tvisten inte avsåg åtgärder i lägenheter. De sökandes boendebehov och vad som anförts om att andra bostadsrättshavare fått lov att genomföra liknande åtgärder, uppgavs inte förändra nämndens bedömning. Avslutningsvis konstaterades att det saknas förutsättning för att ge tillstånd enligt bestämmelsen ifråga och att ansökan därför ska avslås.