Dom i HD – brf måste ersätta köpare efter felaktiga pantuppgifter
I samband med ett förvärv av en bostadsrätt i Stockholm fick köparen se utdrag från föreningen, som visade att lägenheten var belastad med två pantsättningar. Nio år senare framkom att det fanns två till. Nu har fallet prövats av HD som dömde till köparens fördel.
Vid försäljningen av en bostadsrätt i Solna norr om Stockholm under 2006, begärde säljarnas mäklare ut ett utdrag ur föreningens lägenhetsförteckning över pantsättningar av bostadsrätten, vilket köparen fick ta del av. Enligt utdraget hade den pantsatts fyra gånger, varav samtliga löstes inför tillträdet av lägenheten. I överlåtelseavtalet garanterade också säljarna att bostadsrätten inte var pantsatt på tillträdesdagen. Det framgår av en dom från Högsta domstolen.
Nio år senare, under 2015, fick han veta att bostadsrätten han köpt var belastad med två ytterligare pantsättningar, vilka gällde fordringar på de som sålt lägenheten till honom. Totalt fanns ett resterande lånebelopp på över 1,2 miljoner kronor med pant i bostadsrätten. Och panthavarna, tillika långivarna, begärde nu att få ta panten i anspråk.
I slutet av samma år valde köparen därför att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten, där föreningen krävdes på skadestånd för att ha orsakat ekonomisk skada. Enligt köparen ska föreningen bära ansvaret för att skadan uppstått, då företrädare för den lämnat ut felaktiga uppgifter angående pantsättning på grund av vårdslöshet.
Tingsrätten valde att gå på köparens linje, då det inte rått några tvivel om att bostadsrättsföreningen känt till de två pantsättningar, som inte fanns med i utdraget som levererades i samband med kontraktsskrivningen. Enligt webbtidningen Dagens Juridik var det i Solna Tingsrätt som fallet togs upp.
Domen överklagades av föreningen och senare valde Svea hovrätt att, liksom tingsrätten, bifalla köparens talan. Av Dagens Juridiks rapportering framgår också att två domare var skiljaktiga och menade att det inte gick att styrka vårdslöst agerande från föreningens sida. I början av mars 2019 togs fallet även upp av Högsta domstolen, som också valde att döma till köparens fördel.
Av domskälen framgår att han haft fog för att förlita sig på att de uppgifter han fick om pantsättning av bostadsrätten, i samband med förvärvet.
Sammantaget bedömdes föreningens agerande som vårdslöst, då den uppenbarligen hade underrättats om att det fanns fler pantsättningar än vad som framgick av utdraget i fråga. Vårdslöshet är ett kriterium som måste vara uppfyllt för att ersättningsskyldighet ska kunna bli aktuell som påföljd.
Ett justitieråd hade en skiljaktig mening och ansåg inte att det gick att bevisa att föreningen agerat vårdslöst.