Så var första året med skärpt amorteringskrav
Nu har det gått ett år sedan Finansinspektionen införde ett andra amorteringskrav. Det har bland annat lett till en lugnare bostadsmarknad med svagare prisutveckling, skriver Svenska Dagbladet.
Den 1 mars 2018 infördes ett andra amorteringskrav av Finansinspektionen. Detta gäller de högt belånade hushållen som ett försök till att minska hushållens höga skuldsättning. Det man kan se nu, ett år senare, är att hushållens skulder fortsätter att växa, men i lägre takt än innan. I januari i år beräknades svenskarnas bostadslån uppgå till drygt 3 300 miljarder kronor. Enligt Statistiska centralbyrån var den årliga tillväxttakten för hushållens lån i januari 5,4 procent. I förra året låg den på 7,0 procent. Enligt Finansinspektionens senaste bedömning kommer cirka 14 procent påverkas av det andra amorteringskravet om de skulle ta bolån idag. Detta leder till färre låntagare som vill ta stora lån.
Bostadsmarknaden har lugnat ner sig under året med det andra amorteringskravet. Tiden då bostäder såldes innan visning, eller efter en hetsig budgivning där priset trissats upp, är förbi, Priserna har stått nästintill stilla under det senaste året. Störst påverkan ser man på försäljningen av nyproduktion och bostadsmarknaden i Stockholm, där det inte säljs lika mycket och snabbt som för ett par år sedan. Dock säljs fortfarande många bostäder, men affärerna tar längre tid och prisutvecklingen har blivit svagare. Om det är just det skärpta amorteringskravet som orsakat detta är svårt att veta, men att det påverkat bostadsmarknaden är många eniga om.
– Det råder inget tvivel om det, säger Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik, till SvD.
Andra anledningar till att bostadsmarknaden bromsat in kan vara medias rapportering om prisutvecklingen på bostäder, osäkerheten kring regeringsbildningen, bankernas bolåneregler och debatten om att ränteavdraget eventuellt slopas, skriver SvD.