Hovrätten: Ofrånkomligt att juridisk person hyr ut bostadsrätt i andrahand
En brf i Solna kommun, Stockholm, som inte låtit en juridisk person hyra ut sin bostadsrätt får nu bakläxa av hovrätten. I en ny dom konstateras att föreningsmedlemmar i form av juridiska personer ofrånkomligen innebär att lägenheter kan upplåtas i andra hand.
I våras prövade hyresnämnden ett ärende gällande en bostadsrättsförenings rätt att vägra samtycke till andrahandsuthyrning av bostadsrätt då innehavaren är en juridisk person, en fråga som Bostadsrättsnytt skrev om även i fjol.
Enligt föreningens yttrande fanns det fog att vägra samtycke i och med att 80–90 lägenheter i dess hus (beläget i Solna kommun utanför Stockholm) för tillfället var upplåtna i andrahand, med eller utan tillstånd. Vidare lyftes att majoriteten av de andrahandsuthyrningar som tillåts tenderar att övergå till att bli olovliga, vilka föreningen sedan måste lägga ned stora resurser på att utreda.
Gällande bostadsrättsinnehavaren i det aktuella fallet så lyftes att det handlat om näringsverksamhet, med andrahandsuthyrning av totalt fem bostadsrätter i föreningen. Och om tillstånd trots detta beviljas ska det begränsas till högst ett år.
Nämnden konstaterade att föreningen genom att anta en juridisk person som medlem också accepterade andrahandsupplåtelse av bostadsrätten. Föreningen ansågs inte ha kunnat visa att det fanns befogad anledning att vägra samtycke till uthyrning i andrahand och ska inte heller ha framfört någon invändning mot andrahandshyresgästerna ifråga, vilka redan bott i lägenheten i några år. Därmed fick bostadsrättsinnehavaren rätt att fortsätta med andrahandsuthyrningen i ytterligare två år.
Föreningen överklagade beslutet och Svea hovrätt tog upp fallet i december 2023. Hovrätten valde att gå på hyresnämndens linje om att det inte anförts någon befogad anledning att vägra samtycke till andrahandsuthyrning, samt att antagande av juridiska personer som medlemmar ofrånkomligen innebär att bostadsrätter hyrs ut i andrahand.
“Hovrätten kan, liksom hyresnämnden, konstatera att det föreningen anfört till viss del är en följd av att föreningen godkänt juridiska personer som medlemmar i föreningen, vilket ofrånkomligen innebär att lägenheter upplåts i andra hand.”
Gällande det mål som Bostadsrättsnytt skrev om 2022 så fastslog hovrätten följande:
“Till skillnad från när en fysisk person ansöker om tillstånd uppställs alltså inget krav på att bostadsrättshavaren ska ha skäl för upplåtelsen. Föreningen får anses ha befogad anledning att vägra samtycke främst om anmärkning i fråga om skötsamhet kan riktas mot den person som faktiskt ska nyttja lägenheten”.
För målet som prövades i år hade hovrätten också att ta ställning till frågan om tidsbegränsning för uthyrningen, vilken även i denna instans sattes till två år. Beslutet motiverades med att hovrätten tidigare bedömt det som skäligt med en tidsbegränsning på ett år när det rört en ny hyresgäst. I det aktuella målet hade hyresgästen redan bott i lägenheten under en tid utan anmärkningar och tillståndet förlängdes därmed med två år.
Efter domskälen följer en rad om att hovrättsdomen inte får överklagas.
Kort om juridiska personer
En juridisk person avser en organisation med möjlighet att sluta avtal, äga egendom, ha fordringar eller skulder och vara part i domstol. Exempel på sådana kan vara aktiebolag, handelsbolag, föreningar, stiftelser, dödsbon, konkursbon eller kommuner.
Källa: Sveriges Domstolar