Statlig utredning föreslår skarpare lagstiftning vid ombildning

/assets/img/skarmavbild-2023-09-20-kl.-19.30.20.png
Rosenbad i Stockholm. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
 

För att förhindra att hyresgästers intressen kringgås vid ombildning från hyresrätt till bostadsrätt, bör det bland annat krävas att de som röstar om ombildning varit folkbokförda i fastigheten i minst ett halvår. Det föreslås i en ny statlig utredning.

Sommaren 2022 utsåg regeringen en särskild utredare, justitierådet Dag Mattsson, som fick i uppdrag att föreslå åtgärder för skärp kontroll vid överlåtelser av fastigheter. En grupp experter förordnades också, bland annat från Polismyndigheten, Bostadsrätterna, Lantmäteriet, Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen.

Uppdraget kom att gå under namnet “Utredningen om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv” och chefen för Justitiedepartementet fick nyligen ta emot resultatet i form av betänkandet “Vem äger fastigheten” som ingår i rapportserien Statens offentliga utredningar.

En del rör ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt och hur de boendes intressen kan tillvaratas på ett bättre sätt. Till exempel lyfts två sätt som de boendes intressen i nuläget kan kringgås på.

Det första beskriver hur personer tillfälligt folkbokför sig på fastigheter inför omröstning om ombildning, för att skapa den majoritet som krävs för att få igenom beslutet. Bostadsrättsnytt skrev nyligen om ett rättsfall i ämnet.

Utredningens uppdrag har varit att föreslå åtgärder för att hindra att hyresgästers intressen kringgås vid denna typ av ombildningar. En åtgärd som föreslås är skärpt krav på folkbokföring; att de som ska rösta om ombildning måste ha varit skrivna i fastigheten minst sex månader innan aktuell föreningsstämma.

Dock finns det en del nackdelar med förslaget, som att det genom framförhållning går att kringgå lagstiftningen och att det kan drabba hyresgäster som faktiskt flyttat till fastigheten mindre än ett halvår innan stämman. Men sammantaget anses ändå fördelarna överväga nackdelarna. 

Det andra exemplet handlar om hyresvärdar som först skapar en ekonomisk förening som kan förvärva fastigheten, så att den sedan kan omregistreras till bostadsrättsförening. Fastighetens lägenheter kan därefter upplåtas med bostadsrätt utan godkännande från de boende.

Bland annat konstateras att inte alla ekonomiska föreningar som äger fastigheter har uthyrda lägenheter, varför alla inte heller borde behöva omfattas av åtgärder som syftar till att värna hyresgästers intressen. För de fall där det finns uthyrda lägenheter föreslås att kraven i första exemplet även ska gälla för ekonomiska föreningar, alltså att beslut om omregistrering till brf endast får fattas om kraven som ställs för vanliga ombildningar är uppfyllda.

Om kraven för ombildning kan bedömas som uppfyllda blir upp till Bolagsverket att avgöra. En kontroll är tänkt att kunna ske i samband med att myndigheten tar emot ansökan om omregistrering till brf. Bolagsverket behöver då göra motsvarande kontroll som myndigheten Lantmäteriet gör när en brf ansöker om lagfart efter en ombildning. 

Senaste nytt från BoPodden & BoVloggen