Brf har vunnit bygglovs-mål mot kommun i MÖD

Text: Linda Myrin

Sommaren 2019 valde Byggnadsnämnden i Kungsbacka kommun (Storgöteborg) att avslå en bostadsrättsförenings ansökan om bygglov för ändrad användning av del av en byggnad, belägen på så kallad punktprickad mark. Föreningen hade ansökt om att få använda en  kontorslokal med övernattningslägenhet i byggnaden som bostadslägenhet.

Fastigheten där byggnaden finns har sedan år 1975 omfattats av en stadsplan vilken fungerar som detaljplan för området. Enligt planbestämmelserna är fastigheten planlagd för bostadsändamål och det är inte tillåtet att bygga på punktprickad mark. Dock beviljades ett bygglov år 1979 som avsåg en tillbyggnad med en verksamhetsdel på fastighetens bostadshus. Samma år medgav nämnden även dispens avseende avstånd till tomtgräns. 

För att denna typ av bygglov ska kunna beviljas krävs att nybyggnationen som föreslås stämmer överens med rådande detaljplan, att utgångsläget är planenligt. Dock kan ett planstridigt utgångsläge accepteras om avvikelsen godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt plan- och bygglagen, eller i samband med fastighetsbildning. 

Byggnadsnämnden beviljade år 2014 bygglov för ändrad användning av byggnaden ifråga, från verksamhet till bostadslägenhet. Utöver det godkändes även utvändig ändring av huset. Av beslutshandlingen som rör bygglovet framgår även att nämnden kände till byggnadens planstridiga utgångsläge.

Bostadsrättsföreningen överklagade byggnadsnämndens beslut från 2019 till Länsstyrelsen i Hallands läns som valde att gå på nämndens linje.

Därefter gick föreningen vidare till en ännu högre instans, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt, som valde att avslå överklagandet. I motiveringen lyfts sådant som att föreningen ansökt om att få använda en del av byggnaden till ett “väsentligt annat ändamål” än tidigare. I och med det uppges möjligheten att frångå kravet på planenligt utgångsläge försvinna.

Vidare ska domstolen även dela länsstyrelsens bedömning att avvikelserna i utgångsläget “inte är att betrakta som mindre”, vilket därmed innebär att förutsättningar för att bevilja bygglovet ifråga saknas.

Föreningen överklagade därefter domstolens beslut till Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt i Stockholm. Där skulle frågan om nämnden haft fog för sitt beslut slutligen komma att avgöras. Föreningen hade yrkat på att i första hand få sin ansökan om bygglov beviljad och i andra hand att ärendet skulle återförvisas till byggnadsnämnden för fortsatt handläggning.

Nämnden har framfört att man var för generös när lovet beviljades 2014 och att det beslutet inte innebär att byggnadens planstridiga utgångsläge godtagits. Vidare framhölls att nämnden inte heller godtagit att bostäder kan inredas i den del av byggnaden som är belägen på punktprickad mark.

Föreningen hävdade däremot att nämnden i och med beslutet år 2014 godtog byggnadens planstridiga utgångsläge och att det inte finns något hinder mot att bevilja bygglovet, åtgärden som föreslås i ansökan uppfyller övriga krav.

Den andra februari i år meddelades domen i målet: Att undanröja Byggnadsnämnden i Kungsbacka kommuns beslut från 2019 och återförvisa ärendet till nämnden i enlighet med vad föreningen yrkade i andra hand. 

I avsnittet om domskäl står bland annat att läsa att planavvikelsen som rör byggnadens användningssätt och placering anses ha godtagits genom beslutet från 2014. Därmed utgör det planstridiga utgångsläget inget hinder mot att ge bygglov.

Där framgår också att byggnadens placering på delvis punktprickad mark inte är avgörande för vad delen av huset, som bygglovsansökan rör, kan ges lov att användas till:
“Att ändra användningen till bostadslägenhet i del av byggnaden, oavsett om berörd del av byggnaden är placerad på punktprickad mark eller inte, innebär emellertid ingen tillkommande avvikelse eftersom fastigheten är planlagd för bostadsändamål.”

Sammantaget bedöms åtgärden som föreslås i ansökan inte medföra någon ytterligare avvikelse från detaljplanen och det planstridiga utgångsläget utgör inte något hinder för att bygglov beviljas.

Enligt en paragraf i lagen om mark- och miljödomstolar, femte kapitlet, får domen inte överklagas.