Stockholm: Nästan omöjligt för unga att få bolån

Möjligheterna för unga vuxna i Stockholm att köpa egen bostadsrätt är väldigt små. Det visar en ny rapport som det oberoende marknadsanalysföretaget Prognoscentret har tagit fram, på uppdrag av den kooperativa bostadsorganisationen HSB. Rapporten går under namnet “Stängda dörrar” och beskriver utvecklingen av de ungas bostadssituation i 20 kommuner under perioden 2005 – 2018.

År 2017 presenterade HSB en rapport på samma tema med namnet ”Det var bättre förr”. Där drogs slutsatsen att möjligheterna för unga vuxna i landet att köpa bostad hade blivit betydligt sämre under åren 2005 – 2015. Och enligt den senaste rapporten från HSB, “Stängda dörrar”, har det nu blivit ännu svårare för unga att få råd med en egen bostad. Speciellt svårt har läget blivit för unga singelhushåll.

I rapporten tas tre exempel på typhushåll upp, vilka placerats i de olika kommunerna. Vi har valt att lägga fokus på ett av dessa i den här artikeln, med Stockholms kommun som utgångspunkt. Där beskrivs situationen för en kvinna, Anna på 23 år, som på egen hand vill köpa en bostadsrätt i form av en etta på 30 kvadratmeter. Hon tjänar som snittindividen i hennes ålder, lever som singel utan barn, bor fortfarande hemma hos sina föräldrar och har inte något eget sparat kapital. I Stockholm uppges snittindividen i hennes ålder ha haft en inkomst på 198 028 kr per år under 2017.

Bostadssituationen för Anna i Stockholm har varit tuff under hela den undersökta perioden. I samband med att bolånetaket infördes 2010 blev den ännu svårare. Från att tidigare ha haft en möjlighet att köpa en etta på under 30 kvadratmeter i ett mindre centralt område, blev det efter införandet sannolikt omöjligt. I första hand till följd av det införda bolånetaket och i andra hand på grund av att hon inte kunde leva upp till KALP-kalkylen (Kvar Att Leva På). Det andra amorteringskravet som infördes ifjol ska också ha haft en negativ påverkan.

När det kommer till KALP-kalkylen (Kvar Att Leva På) får Anna enligt rapporten ett värde på runt 0,3 för år 2018. Ett värde som överstiger siffran ett uppges innebära att ett hushåll bör få lån till snittbostaden enligt kalkylen. Är värdet 0,75 kan lån beviljas för en bostad med ett slutpris som uppgår till 75 procent av genomsnittspriset för en bostad i kommunen, i Annas fall gäller det en etta på 30 kvadratmeter.

Enligt rapporten är det få 23-åringar med liknande förutsättningar som skulle klara av att leva upp till den så kallade KALP-kalkylen, det bankerna kräver att en bolånetagare ska ha kvar att leva på efter att alla fasta kostnader är betalda. Framförallt på senare år. Schablonvärden som ingått i rapportens KALP-kalkyl är kalkylränta, amortering av topplån, bottenlån och blancolån, driftskostnad för bostadsrätt, samt avgift för bostadsrätt. Källan ska vara Finansinspektionen 2013.

Av ett dokument som Finansinspektionen släppte i år framgår att en KALP-kalkyl kan bestå av sådant som skatter, bostadsrelaterade driftskostnader, räntekostnader, och amorteringar. Utöver det drar bankerna också av schablonbelopp för levnadsomkostnader. De uppskattade kostnaderna ifråga dras sedan av från hushållets inkomst. 

 
Not: Under hösten 2010 valde Finansinspektionen (FI) att införa ett bolånetak som innebär att nya lån som tas med en bostad som säkerhet, inte bör överstiga 85 procent av bostadens värde. Detta enligt publikationen FI-analys, "Bolånetaket har dämpat hushållens skulder", från den fjärde april 2018.