Hushållens belåning största risken – fler åtgärder att vänta

/assets/img/bilder_nyheter/riksbankshuset.jpg
Sveriges riksbankshus. Foto: Riksbanken
 

Hushållens skuldsättning, som stiger med hjälp av minusräntan, fortsätter att vara den största risken för svensk ekonomi. Detta enligt Riksbanken som vill se fler åtgärder på området för att hejda trenden.

Den största risken för svensk ekonomi är även fortsättningsvis hushållens höga och växande skulder. Orsakerna till det bedöms bland annat vara en dysfunktionell bostadsmarknad, och att det finns brister i utformningen av skattesystemet när det kommer till finansiell stabilitet. De var några av slutsatserna som framfördes i ett pressmeddelande från Riksbanken den 23 maj.

Av Riksbankens penningpolitiska rapport för april framgick att den svenska konjunkturen fortsätter vara stark. Inflationen har under det senaste året har legat nära målet på två procent, vilket delvis beror på en hastig ökning av energipriser. Dock har den trendmässiga, underliggande inflationen legat på en oväntat låg nivå ett tag och kräver en fortsatt expansiv penningpolitik. Riksbanken har för tillfället därför valt att behålla reporäntan oförändrad på −0,50 procent, ett beslut som tillämpades den 2 maj. Den nya planen är att påbörja en långsam höjning först i slutet av året.

Med ett lågt ränteläge följer ökade risker för de högt belånade hushållen, och för deras stigande skuldsättning. Då dagens låga ränta underlättar för hushåll att ta stora lån, behövs åtgärder inom till exempel bostadspolitiken för att gynna en ekonomiskt hållbar utvecklingen framöver.

Till SvD säger Riksbankchef Stefan Ingves att det till exempel kan handla om att införa en lagstiftning om att binda bolån till en fast ränta. Men att dra tillbaka det skärpta amorteringskravet ser han som ett olämpligt förslag. 

Senaste nytt från BoPodden & BoVloggen