Bombattack mot brf-hus kostade fyra miljoner

En natt i januari 2020 utsattes ett flerbostadshus tillhörande en HSB-brf i Kista, Stockholm, för en bombattack. Det visade sig senare att attacken egentligen var riktad mot en familj boende i huset, som var släkt med gängkriminella och därmed utgjorde en måltavla. Tidningen Svenska Dagbladet (SvD) har intervjuat föreningens ordförande Arne Brovig.

Bostadsrättsföreningens hus har sju våningar med bostadsrätter för 28 hushåll och bomben placerades flera våningar upp utanför bostadsrätten där de gängkriminellas släktingar bodde. Tryckvågen efter bomben förstörde ett flertal lägenhetsdörrar och samtliga fönster i aktuell trappuppgång.

Händelsen ledde till att runt 70 personer som bodde i föreningen blev hemlösa.
– Det var som att vakna i en krigszon. Luften var full av damm, det luktade sprängmedel. Bomben hade tryckt in bostadsrätternas lägenhetsdörrar. En dörr flög tio meter in i ett sovrum, tack och lov utan att någon skadades, berättar Arne Brovig för SvD.

Skadorna som bomben orsakade kostade totalt över fyra miljoner kronor att åtgärda, något som föreningens fastighetsförsäkringsbolag Protector täckte fullt ut i enlighet branschpraxis, exempelvis på stommar.
– Däremot blev det åldersavdrag eller tillägg på en del annat. Så totalt fick föreningen stå för 1,2 miljoner, något som vi faktiskt klarade väl, tillägger Arne Brovig.

Det som hände den där januarinatten 2020 har satt sina spår, medlemmarna är idag mer uppmärksamma på sin omgivning.
– Tyvärr är andrahandsuthyrning en riskfaktor i det här. Där borde politiken medverka så att föreningar kan hålla ordning på vilka som bor i husen. Man bör inte släppa på reglerna för andrahandsuthyrning ytterligare, säger Arne Brovig till SvD.

I tidningens artikel påpekar han också att han upplevde att fastighetsägaren, i detta fall föreningen, lämnades ganska ensam i att styra upp allt efter dådet. Det visade sig vara viktigt att kunna hålla kontakt med de boende under tiden för evakueringen, att ha uppdaterade kontaktuppgifter, och att möjliggöra för dem att hämta personliga tillhörigheter i huset. – Vi valde att hålla huset öppet två timmar, en dag per vecka. Det var förstås frustrerande för alla att inte veta när vi kunde flytta hem igen. Vi visste inte att det skulle dröja drygt fyra månader.

Nästan alla boende hade hemförsäkring och kunde därmed bo på hotell under en period och slapp även bekosta sina nya lägenhetsdörrar själva. Det visade sig dock att en medlem saknade hemförsäkring och i det fallet täckte fastighetsförsäkringen bara “fram till dörrkarmen” och evakueringen bedömdes vara “en privatsak.”

En annan som intervjuas i artikeln är försäkringsbolaget Trygg Hansas försäkringsexpert Håkan Franzén. Enligt honom är det branschpraxis att försäkringsbolag har paketlösningar som exempelvis täcker explosionsskador på fastigheter, under förutsättning att den som äger fastigheten eller boende i den inte är uppenbart vållande till skadan.

När SvD frågade om hur bolaget täcker kostnader för evakuering av boende, gav han följande svar:
– Det ligger inte i en vanlig fastighetsförsäkring utan i de boendes hemförsäkring. Det är ett basskydd som täcker upp till 24 månaders evakuering.