Många väntas kräva tillbaka pengar när uppskovsräntan slopas

Det senaste avsnittet av Sveriges Radios (SR) program Ekonomiekot Extra, som sändes den femte december i år, handlar om regeringsbeslutet att slopa uppskovsräntan på bostadsvinster vid årsskiftet. Uppskovsräntan har legat på en relativt hög nivå, omräknat till en vanlig bolåneränta så skulle den ligga på drygt tre procent. 

När beslutet börjar gälla kan de som gått med vinst vid bostadsaffärer mellan år 2014 och 2019, och skattat för vinsten, i efterhand komma att begära uppskov för sina vinster. Detta då det inte längre kostar något att skjuta upp skatten. Totalt rör det sig om 900 000 personer som i snitt kan kräva tillbaka 110 000 kronor minus den retroaktiva uppskovsräntan.

Grunden till detta är den lagstadgade rätten att på begäran få deklarationer sex år tillbaka i tiden omprövade, vilken ger den som deklarerat möjlighet att exempelvis kräva tillbaka vinstpengar som tidigare betalats in i skatt. Av programmet framgår att det för många kan handla om stora summor.
– Det handlar ju om 22 procent av den vinsten som du har betalt in i skatt, så gjorde du en miljon i vinst så har du betalat in 220 000. Har du då tre miljoner, ja då är det 660 000, så det kan ju för dom som gjort stora vinster bli omfattande belopp. Men även för dom som gjort lite mindre vinster så kan det ju vara pengar som kommer väl till pass om man till exempel vill lösa ett dyrt lån eller kanske genomföra nån renovering eller nånting som man inte känt att man riktigt har råd med, säger Skatteverkets deklarationsexpert Johan Schauman till Ekonomiekot Extra.

I det fall att samtliga som har rätt att begära uppskov gjorde det skulle myndigheten behöva betala tillbaka 100 miljarder kronor. Det är dock inget scenario som Johan Schauman bedömer som rimligt att utgå ifrån. Han tror snarare att det kommer att handla om tiotals miljarder i tillbakabetald skatt.

Enligt Johan Schauman har det varit svårt att uppskatta hur många som kan tänkas begära uppskov i efterhand, men Skatteverket uppges vara förberedda på att många ska kunna göra det. I mitten av december räknar myndigheten med att kunna lansera en ny tjänst, framtagen för att underlätta processen. Med den ska användaren i förväg kunna beräkna de ekonomiska konsekvenserna av en begäran om uppskov. Det ska också gå att ta reda på om kraven för att få en begäran beviljad är uppfyllda.     

För de som sålt sin bostad under år 2014 och vill ha uppskov, gäller att begäran om omprövning måste skickas in innan årsskiftet.

Slopandet av uppskovsräntan beräknas innebära en minskning av skatteintäkterna med 1,7 miljarder kronor under 2021.   
– Det är ju såklart en stor kostnad. Anledningen till att vi nu tar den kostnaden är ju att vi tillsammans har kommit överens mellan januaripartierna Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna, att vi behöver få en bättre rörlighet på bostadsmarknaden, och att just räntan på uppskovsbeloppet kan vara en hämmande faktor. Så att vi hoppas ju på att det här får positiva effekter i att vi får en bättre fungerande bostadsmarknad, och lyckas vi med det så är det här ett pris som är värt att ta, säger finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund i en kommentar till Ekonomiekot Extra.

Programledare Hanna Malmodin drar slutsatsen att beskattning av bostadsvinster nu kan skjutas på framtiden:
"Nu tar man i praktiken bort vinstskatten, eller man kan åtminstone skjuta upp den tills man dör och lämna över problemet till arvingarna."

Enligt Skatteverkets hemsida kan en privatperson ha kvar uppskovet så länge denne äger ersättningsbostaden, vilken avser den privatbostad (permanentbostad) som förvärvades när den tidigare bostaden såldes med uppskov. I dagsläget är takbeloppet för uppskov 3 000 000 kronor och den nedre gränsen är 50 000 kronor. Är den nya bostaden billigare går det bara att få uppskov med en del av vinsten.

Kort om bakgrunden till att uppskovsräntan infördes
Av radioprogrammet framgår också att idén till uppskovsräntan ska ha väckts efter en politisk valdebatt sommaren 2006, då riksdagspartiet Kristdemokraterna krävde att fastighetsskatten skulle avskaffas. Finansminister Anders Borg ställde då som krav att den avskaffade fastighetsskatten i så fall skulle betalas inom bostadssektorn, vilket resulterade i att uppskovsräntan infördes år 2008.