December 2018: Riksbanken höjer reporäntan
Många trodde att Riksbanken skulle skjuta på beslutet om höjd reporänta, då inflationen blev lägre än väntat. Men idag kom beskedet att den höjs.
Idag valde Riksbanken att höja reporäntan från minus 0,50 procent till minus 0,25 procent. Detta trots att BNP-tillväxten är svagare än prognosen. Även så inflationen, vilken i november uppmättes till 2,1 procent. Motiveringen lyder att den svenska konjunkturen fortsatt är stark, samt att inflationen bedöms kunna ligga kvar nära målet om två procent.
Beslutet om den nya reporäntenivån tillämpas från den nionde januari 2019.
Enligt tidningen Dagens industri är det första gången som reporäntan höjs på sju år.
Räntehöjningarna framöver kommer enligt Riksbanken att anpassas efter hur konjunkturen och hur inflationsutsikterna utvecklas. Enligt den nuvarande prognosen för reporäntan planeras den höjas till minus 0,02 procent under kvartal fyra nästa år, och prognosen för det fjärde kvartalet år 2020 är att räntan då ligger på plus 0,48 procent. Siffrorna är kvartalsmedelvärden.
Enligt en prognos från myndigheten Konjunkturinstitutet, som publicerades igår, drevs konjunkturen i början av 2018 uppåt av en stor efterfrågan på nya bostäder. Då efterfrågan och bostadsinvesteringarna sedan minskade ledde detta till en nedgång, vilken väntas hålla i sig under de närmaste kvartalen. Utvecklingen förväntas bidra till en dämpad BNP-tillväxt under kvartal ett 2019.
Av Riksbankens senaste finansmarknadsenkät framgår att marknadsaktörerna ser den kraftigt försämrade utvecklingen på den svenska bostads- och fastighetsmarknaden, som den största risken för det svenska finansiella systemet.
Och när det kommer till hushållens förmåga att klara en räntehöjning, visar en ny Sifo-mätning positiva resultat. Undersökningen gjordes på uppdrag av SBAB, inför dagens räntebesked från Riksbanken. Den visar att en stor majoritet av hushållen i ägda bostäder inte skulle behöva vidta några åtgärder om räntekostnaderna steg med 1000 kronor i månaden.