Mottog bostadsrätter av dement kvinna – döms att återge gåvorna

Kvinnan ifråga, född 1930, inledde på 70-talet ett särboförhållande med en man född 1935. De hade varsin hyresrätt i ett hus från början av 1900-talet, beläget i Uppsalastadsdelen Luthagen.

I slutet av augusti år 2016 ombildades lägenheterna till bostadsrätter och mannen köpte loss sin bostad på egen hand och förvärvade även en annan bostadsrätt i Uppsala det året, belägen i området Herrhagen. Kvinnan hade inte råd att ensam köpa sin lägenhet och lät istället en manlig vän, då i 58-årsåldern, förvärva större delen av bostadsrätten med hjälp av banklån i hans namn. Själv köpte kvinnan en tiondel utan lån.

Ungefär tio månader senare såldes bostadsrätten för drygt sju miljoner kronor, efter mäklararvode och återbetalning av lån landade vinsten på nära 2,9 miljoner kronor. Enligt uppgift från mäklaren ifråga ska både handpenningen och slutlikviden från försäljningen ha förts över till vännens konto.

Efter att kvinnan flyttat ifrån lägenheten i Luthagen fick hon bo i en bostadsrätt som vännen ägde i Herrhagen, i samma förening som hennes särbo hade lägenhet. För det fick hon betala 9 000 kronor i månaden, mer än dubbelt så mycket som avgiften till föreningen låg på och nästan lika mycket som hon fick i pension varje månad.

Hösten 2019 avled kvinnans särbo och cirka en månad senare gjordes överföringar om totalt 120 000 kr från hennes bankkonto till vännens, vilket enligt vännen motsvarar en hyresskuld kvinnan haft till honom.

Läkarintyg uppges visa att kvinnan lidit av en hjärnskada sedan 60-talet och att hon också sedan en tid tillbaka lider av demens. Vid mitten av november 2019 aktualiserades ansökan om förvaltarskap för henne via biståndshandläggaren. Dock fattade tingsrätten inte beslut om detta förrän i slutet av augusti året därpå.

Personal från hemtjänsten har uppgivit att de försökt få till läkarbesök åt kvinnan i ärendet om förvaltare, men samtliga läkartider ska ha avbokats av vännen. På grund av detta dröjde det innan kvinnan tilldelades en förvaltare. Personalen tillade att kvinnan verkade styrd av sin manliga vän.

Även en handläggare på kvinnans bank ska ha anat oråd. Vid ett tillfälle då kvinnan tillsammans med vännen besökte banken för att göra en överföring från hennes konto till hans, nekade handläggaren överföringen då kvinnan inte verkade förstå vad saken gällde. 

Överföringarna ifråga genomfördes senare istället digitalt med kvinnans bankdosa. Uppgifter från vittnen pekar samtidigt på att kvinnan varken haft förmåga att hantera en bankdosa eller förstå hur man gör bankärenden digitalt.

I början av februari 2020 ärvde kvinnan som ensam dödsbodelägare hela särbons kvarlåtenskap genom testamente, vilken då bland annat bestod av de två bostadsrätterna. Utöver det ingick även värdepapper och bankmedel till ett sammanlagt värde av 371 930 kronor. Hon behöll dock inte tillgångarna i dödsboet hon företrädde särskilt länge. Snart var det istället vännen som förfogade över arvet efter särbon.

Nio dagar efter arvskiftet överläts bostadsrätten i Luthagen till vännen, mot att han övertog ett lån om 1 015 180 kronor. Därefter sålde han inom kort bostaden för 2 450 000 kr och gjorde en vinst på 1 434 820 kronor. Och drygt en månad efter skiftet tilldelades vännen även lägenheten i Herrhagen, tillsammans med resterande arv, genom ett gåvobrev värt totalt 1 871 930 kronor.

Enligt tingsrätten visar både skriftlig och den muntlig bevisning att kvinnan led av en psykisk störning vid tiden för överlåtelserna. Det noteras också att gåvorna ifråga delades ut nära inpå att kvinnan drabbades av sorg till följd av särbons bortgång. I och med att det inte “funnits något rimligt och godtagbart skäl” för hennes agerande, bedöms det som klart att hon handlat under påverkan av psykisk störning.

I juni 2022 beslutade tingsrätten därmed att ogiltigförklara avtalet om bostadsrätten och gåvobrevet, att tillgångarna ska återgå till kvinnan alternativt till dödsboet. Så även överföringen om 120 000 kronor. Om gåvorna avyttrats ska vännen istället utge ett belopp till henne av motsvarande värde. Därtill måste han ersätta henne med 700 000 kronor för utebliven förtjänst vid försäljningen av den bostadsrätt hon ägde till en tiondel. Utöver det ålades han att stå för kvinnans rättegångskostnader.

Vännen valde att överklaga domen och i september i år beslutade Svea hovrätt att inte ge prövningstillstånd, vilket innebär att tingsrättens avgörande står fast.