Efter att två svenska banker utsatts för bolånebedrägerier under 2026, har ett 20-tal personer åtalats för att ha lurat till sig lån genom vilseledande uppgifter. Detta enligt DN.
Våren 2026 och under sommaren så har åtal väckts mot ett tjugotal boköpare som misstänks för bolånebedrägeri mot två svenska banker; SBAB och Handelsbanken. Det rapporterar tidningen Dagens Nyheter (DN).
När DN hörde av sig till SBAB om bolånehärvan fick de till svar att banken väljer att vara försiktig med att avslöja detaljer som kan vara användbara för bedragare. Dock uppger Madelene Brahn, chef på bankens ekobrotts-förebyggande avdelning, att det på ett halvår gjorts mellan 20–30 anmälningar till Polisen med anledning av härvan.
För tidningen berättar hon att SBAB märkt av att tillvägagångssätten som kriminella använder vid ekobrott blivit allt mer professionella.
– Det visar sig bland annat genom att metoder för att begå bedrägerier och tvätta pengar genom det finansiella systemet utvecklas och förändras, så som nyttjandet av företag som brottsverktyg eller placeringar i fastigheter, skriver Madelene Brahn i en kommentar till DN.
Även Polisen och Ekobrottsmyndigheten uppges ha noterat en ökad professionalisering inom ekobrott.
Handelsbanken gavs också möjlighet att svara på frågor med koppling till bolånehärvan men valde att avstå, detta då de gjort valet att inte kommentera sitt brottsförebyggande arbete. De ville inte heller svara på frågor om enskilda ärenden eller pågående rättsprocesser.
Åklagare Victoria Ingered i Malmö har väckt åtal mot runt 15 av de misstänkta personerna. Rättegångarna väntas inledas i höst.
Objekt som förvärvats ska till exempel vara ett parhus i ett villaområde, en lägenhet nära Turning Torso, samt en exklusiv bostadsrätt i ett höghus med utsikt mot havet. I tidningens artikel beskrivs de misstänkta boköparna som en “blandad skara”.
– De flesta har arbete och en inkomst, men inte tillräckligt för att få lån på sina reella inkomster. Det är inget speciellt som sticker ut. Vi har verkligen försökt leta gemensamma nämnare på alla sätt men har inte kommit vidare, säger Victoria Ingered till DN.
Till exempel finns det åtalade med yrken som lagerarbetare, förskolekock och hotellpersonal, vilket dock inte stämmer överens med uppgifterna i lånehandlingarna där de istället påstås vara ekonomichef, programmerare, it-chef och arkitekt.
I en annan bolåneansökan förekom ett anställningskontrakt som avsåg en chefstjänst inom spelutveckling, men det framkom senare att personen ifråga aldrig varit verksam inom spelbranschen.
Sammantaget kan denna typ av bedrägerier, enligt Victoria Ingered, vara systemhotande.
– Det kan haverera hela banksystemet om man lånar ut tillräckligt mycket pengar till folk som inte kan betala. Då drabbar det andra kunder också, som får betala en högre ränta för att kompensera för den risk som bankerna tar när de lånar ut pengar till icke-kreditvärdiga kunder, säger hon till DN.
Polisen har hittills inte lyckats ta reda på vem som förmedlat bolånen genom de vilseledande uppgifterna. Boköpare har lämnat information om att det ska vara en man som heter Thomas eller Tommy. Åklagare Victoria Ingered menar att det inte finns någon sådan.
Allt tyder ändå på att någon tagit betalt för att erbjuda personer falska anställningsavtal och påhittade lönespecifikationer. I förhör har boköpare uppgett summor på mellan 50 000–70 000 kronor, medan andra påstått att de inte behövde betala någonting för “tjänsten”.
– Det är ingen som har varit särskilt villig att prata med oss. Jag tror inte att de misstänkta som vi har hört har berättat hur det verkligen ligger till, säger Victoria Ingered till DN.
Ett flertal av boköparna har kunnat ha kvar bostäderna trots att bolånebluffen nu uppdagats. En av dessa är en kvinna som redan har dömts till villkorligt straff och böter. Hennes hus ska vara till salu och utgångspriset är satt två miljoner kronor över det belopp hon köpte huset för.
Bland de försvarsadvokater som agerar ombud åt misstänkta boköpare i härvan, framhålls att det inte finns något att anmärka på hur klienterna skött sina betalningar och att bankerna inte tagit skada av händelserna. Dock har Högsta domstolen nyligen slagit fast att det räcker med risken som en bank utsätts för i samband med förfalskade handlingar, för att det ska kunna bedömas som bedrägeri.
Samtidigt som de åtalade boköparna snart ska ställas inför rätta så fortsätter den bedrägliga bolåneförmedlingen.
– Vi har fått nya anmälningar ganska nyligen som ska utredas. Så det här är något som uppenbarligen fortfarande pågår, det är inte någonting som har upphört, säger Victoria Ingered till DN.
