I juni 2026 trädde en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen i kraft. Lagen förändrar delar av den tidigare lagstiftningen och berör bland annat fastighetsägare.
Enligt Myndigheten för civilt försvar (MCF), tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), finns det idag runt 64 000 skyddsrum i Sverige. Det är vanligt att lite äldre bostadsrättsföreningars hus har ett skyddsrum i källaren. Detta efter ett tidigare beslut om att från år 2002 inte bygga nya skyddsrum i landet.
Det är bostadsrättsföreningens ansvar att se till att skyddsrummet underhålls och kan ställas i ordning inom två dygn vid höjd beredskap. Det är också föreningen som ska se till att människor kommer åt skyddsrummet.
Vidare har skyddsrummet speciell ventilation och luftsluss för att minimera verkan från exempelvis giftiga gaser. I rummet ska det finnas vatten i kärl, toalettmöjligheter, ventilation och värme.
Den första juni i år började en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen att gälla. Den innebär en del förändringar av tidigare lagstiftning och berör bland annat fastighetsägare, som bostadsrättsföreningar.
På myndighetens hemsida listas huvuddragen i den nya lagen. Bland annat framgår att det införs bestämmelser om så kallade skyddade utrymmen, ett nytt skyddsalternativ utöver skyddsrum. Skyddet de kan ge är begränsat jämfört med skyddsrum, men ska ändå ge ett tillräckligt skydd mot “effekterna av stridsmedel som kan komma att användas i krig”. Ett skyddat utrymme kan till exempel vara tunnelbaneperronger, vägtunnlar, parkeringsgarage och källare i betongbyggnader.
Det görs även förtydliganden av regleringen om underhåll/förbättringsåtgärder rörande skyddsrum, samt att det är fastighetsägarens (alternativt nyttjanderättsinnehavarens) skyldighet att bereda plats i samt att iordningställa skyddsrummet.
Idag är det Myndigheten för civilt försvar som ansvarar för kontroller av skyddsrum, men vid årsskiftet ska ansvaret flyttas över till länsstyrelserna. MCF kommer dock fortsätta vara den ledande myndigheten inom området.
En annan punkt som lyfts är exempelvis att kommunerna har till uppgift att informera fastighetsägare om vilka krav som gäller för skyddsrum och skyddade utrymmen.
Vidare blir exempelvis ägare till byggnader med skyddsrum skyldiga att genomföra förenklade kontroller av rummen när en myndighet förelägger dem att göra det. När lagförslaget var ute på remiss tyckte flera instanser att fastighetsägarna borde erbjudas utbildning och skälig ersättning för förenklade kontroller.
Enligt lagen har den som är skyldig att underhålla ett skyddsrum eller ett skyddat utrymme rätt till ersättning av staten för så kallade “skäliga kostnader”, men inte för att genomföra förenklade kontroller.
Ersättning ska exempelvis utgå när någon vidtagit förbättringsåtgärder efter ett föreläggande, eller när ett skyddsrum avvecklats och ett nytt uppförts, förutsatt att det förelagts att sådana åtgärder skulle vidtas. Om åtgärderna beror på eftersatt underhåll eller försumlighet så utgår ingen ersättning.
Men regeringen anser alltså inte att det är nödvändigt med någon skälig ersättning till fastighetsägare för att genomföra förenklade kontroller av skyddsrum:
“Regeringen bedömer att de arbetsuppgifter som ägarna ska utföra enligt förslaget är enkla och begränsade och att dessa inte motiverar att staten står för vare sig utbildning eller ersättning.”
I ett pressmeddelande från bostadsorganisationen HSB ger Linn Matic, samhällspolitisk chef på HSB Riksförbund, följande kommentar med anledning av den nya lagen.
– Det är positivt att lagstiftningen förtydligas, men det finns fortfarande osäkerhet kring ersättning för underhåll av skyddsrummen. Dessutom får fastighetsägare ansvar för egenkontroll utan att någon ersättning föreslås för detta.
När Bostadsrättsnytt ber Håkan Andersson, ansvarig för bostadspolitik på bostadsföretaget Riksbyggen, kommentera den nya lagen lyfter även han frågan om skälig ersättning till fastighetsägarna.
– Det är bra och viktigt med ett tydligare regelverk kring skyddsrummen även om frågetecken kvarstår, till exempel när det gäller den ”skäliga” ersättning ska kunna utgå från staten. En annan viktig aspekt kring skyddsrummen är inte bara skyddet i sig, utan även trivseln och komforten att vara där under en längre tid, säger han.
