Var tredje bostadsrättshavare säger att de inte kan tänka sig styrelseuppdrag i sin brf och att föreningen har svårt att hitta folk till styrelsen, enligt en ny undersökning från SBAB.
Många bostadsrättsföreningar i landet upplever svårigheter med att få ihop en styrelse. I en ny undersökning från banken SBAB svarar 30 procent av bostadsrättshavarna att deras förening har svårt att rekrytera ledamöter, och ytterligare 33 procent vet inte. Lika många, var tredje, säger att de själva inte kan tänka sig att ta ett styrelseuppdrag.
– En betydande andel av Sveriges bostadsrättsföreningar har svårt att rekrytera medlemmar till sin styrelse. Samtidigt förutsätter boendeformen att medlemmarna engagerar sig och tar ett gemensamt ansvar för föreningen. När man köper en bostadsrätt blir man delägare i en förening och ansvarar tillsammans med sina grannar för husets underhåll och föreningens ekonomi, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik i ett pressmeddelande från banken.
Det vanligaste skälet att tacka nej är tidsbrist, som 36 procent anger. Därefter kommer bristande kunskap (22 procent) och att ansvaret känns för stort (14 procent).
Vad skulle då få de tveksamma att ändra sig? Drygt var tredje svarar att inget skulle göra det. Bland de som är öppna för uppdraget ligger tre saker i topp och de väger nästan lika tungt: utbildning i ekonomi och styrelsearbete (16 procent), tydligare information om vad uppdraget innebär (15 procent) och högre arvode (15 procent).
– Vår undersökning visar att utbildning inom ekonomi och styrelsearbete kan vara minst lika viktigt som högre arvoden för att få fler att vilja engagera sig i styrelsen. Många tycks uppfatta styrelseuppdraget som ganska komplext och förknippat med ett stort ansvar. Om fler får en tydligare bild av vad uppdraget faktiskt innebär kan det sannolikt sänka tröskeln för engagemang, fortsätter Linda Hasselvik.
Ersättningen spelar mindre roll än man kan tro. 21 procent skulle inte sitta i styrelsen oavsett arvode, samtidigt som 16 procent gärna gör det helt utan ersättning. I genomsnitt behöver en bostadsrättsägare knappt 13 000 kronor om året för att tacka ja.
– Att så pass många kan tänka sig att sitta i styrelsen utan ersättning samtidigt som många avstår oavsett arvodets storlek tyder på att drivkrafterna bakom styrelseengagemanget är större än den ekonomiska ersättningen, tillägger Linda Hasselvik.
Not. Frågan ovan ställdes till de som tidigare uppgett att de inte kan tänka sig att sitta i sin förenings styrelse eller inte vet om de kan tänka sig att göra det.
Om undersökningen
Enkätundersökningen genomfördes av Sifo på uppdrag av SBAB den 8–17 september. Drygt 1 000 individer mellan 18–79 år som äger en bostadsrätt svarade.
Även förvaltningsbolaget SBC:s Sveriges Bostadsrättsrapport 2026 visar på svårigheter med rekrytering till brf-styrelser. Där uppges nära fyra av tio styrelseledamöter lyfta ointresse för ansvar och arbetsbörda samt bristande engagemang som de största hindren för att rekrytera nya styrelseledamöter till föreningen. Resultatet för denna del av rapporten ska vara baserat på svar från 752 personer med styrelseuppdrag i en bostadsrättsförening.
