Tvist i hovrätten om bostadsrätt som gåva
En kvinna sökte medlemskap i en brf med stöd av ett gåvobrev från sina föräldrar, men blev nekad då det visade sig råda oklarheter kring ägandet av bostadsrätten. Tvisten hamnade tillslut i domstol och nu har målet prövats i Svea hovrätt.
Den 20 november 2018 ansökte en kvinna från Göteborg om medlemskap i en bostadsrättsförening i Gustavsberg utanför Stockholm. Hon åberopade en kopia av ett gåvobrev från sina föräldrar, daterat den 24 september 1995, vilket uppgavs göra henne till delägare av en bostadsrätt i föreningen. Ansökan avslogs dock då det visade sig råda oklarheter kring ägandet av bostadsrätten, vartefter hon tog frågan om medlemskap till Hyres- och arrendenämnden i Göteborg.
År 1995 fick kvinnan och hennes syskon varsitt gåvobrev av föräldrarna och lika stora andelar i en bostadsrätt, som var familjens fritidsbostad och bland annat bestod av två fristående byggnader, gemensam brygga, båtplats och bastu. Ett krav för att få gåvan var att kostnaderna för bostadsrätten skulle delas lika mellan ägarna.
Som ensamstående mamma utan underhåll från barnets far, och arbetslös, blev det svårt för kvinnan att hålla det löftet. Då föräldrarna inte lyckades komma till någon gemensam lösning med henne om kostnaderna ifråga, tog de ett beslut som hon fick del av per brev år 2006: Att hennes gåvobrev skulle återgå till föräldrarna.
Där ska det bland annat stå att föräldrarna förbehåller sig rätten att själva avgöra hur de vill handskas med sin egendom. Att de fortfarande är i livet och att det är för tidigt för henne att spekulera i ett kommande arv.
Kvinnan ansåg sig därmed vara tvungen att lämna tillbaka gåvobrevet i original. När det skett ska hennes far ha dragit ett streck över brevet och skrivit “makuleras” på det. Därefter gav föräldrarna bort samtliga av sina andelar i bostadsrätten till kvinnans syskon.
Gåvorna till kvinnans syskon och det faktum att hennes medlemskap makulerats, ska sedan ha förts in i bostadsrättsföreningens register. Fadern uppges senare ha avlidit och av kvinnans yrkande i Hyres- och arrendenämnden i Göteborg framgår att hon inte fick någon kallelse till bouppteckningsförrättningen, samt att det inte fanns med några gåvobrev i bouppteckningen.
På grund av det överklagade hon registreringen av bouppteckningen, varpå den fick göras om. I samband med detta framförde kvinnan skriftligen, via advokat, att hon fortfarande skulle betraktas som delägare av bostadsrätten. Eftersom hon “inte hade gjort någon skriftlig överlåtelsehandling om återgången” så framfördes att formkravet för giltig överlåtelse inte var uppfyllt.
I hyresnämnden anförde bostadsrättsföreningen att det inte är styrelsens uppgift att verifiera äktheten i de dokument som inkommer. På grund av att kvinnans familj är oense om hennes uppgivna andel i bostadsrätten kan föreningen inte ändra i registren. De tillade också att de inte funnit skäl att neka henne medlemskap till följd av den ekonomiska situationen.
Hyresnämnden meddelade sitt beslut i april förra året. Enligt nämnden kunde gåvans återgång till kvinnans föräldrar inte uppenbarligen anses som ogiltig, och därmed kunde inte kravet för att bostadsrätt ska ha övergått till henne anses vara uppfyllt. Beslutet blev därför att avslå hennes begäran om medlemskap i bostadsrättsföreningen.
Därefter överklagade kvinnan hyresnämndens beslut till Svea hovrätt, där fallet avgjordes den 20 februari i år. Enligt hovrättens bedömning var det oklart när bostadsrättsföreningen fick information om att gåvan hade återgått till föräldrarna, antingen år 2006 eller år 2008. Oavsett när det skett noterade hovrätten att ingen talan om överlåtelsens ogiltighet väckts efter det. Under dessa förhållanden har kvinnan inte kunnat visa att hon har en andel i bostadsrätten som skulle innebära medlemskap i föreningen, och därför valde hovrätten att avslå överklagandet.