Par på Östermalm avhyses efter otillåten andrahandsuthyrning
Ett gift par på Östermalm i Stockholm förlorar nyttjanderätten till sin bostadsrätt efter otillåten andrahandsuthyrning. Enligt parets tolkning av upplåtelseavtalet skulle uthyrning vara tillåtet, men brf:en motsatte sig detta och vände sig till tingsrätten som beslutade att paret skulle avhysas, en dom som nu fastställts av hovrätten.
Sommaren 2017 förvärvade ett gift par en bostadsrätt på Östermalm i Stockholm med tillträde hösten samma år. Ungefär två år senare ansökte de om att få hyra ut lägenheten i andrahand men fick nej av bostadsrättsföreningen. Makarna vände sig då till Hyresnämnden men blev nekade även där.
Makarna valde ändå att hyra ut lägenheten i andrahand, enligt föreningen, som med anledning av det skickade ut en anmaning om rättelse hösten 2019. Då uthyrningen inte upphörde meddelade föreningen paret om uppsägning, vilket skedde brevledes i december.
Efter det vände sig föreningen till domstol och yrkade på att Stockholms tingsrätt skulle förpliktiga paret att genast avflytta från bostadsrätten ifråga. Av makarnas förstahandstalan i rätten framgår att de tolkat upplåtelseavtalet för lägenheten (upprättat 2009) som att uthyrning var tillåtet.
I upplåtelseavtalet står bland annat att föreningen “tillåter och godkänner, såvitt avser bostadsrättshavaren till vilken denna upplåtelse sker, härmed andrahandsuthyrning av bostadsrätten ifråga under förutsättning att bostadsrättsföreningen p.g.a. detta inte riskerar att beskattas som ett s.k. oäkta bostadsföretag."
Dock konstaterade tingsrätten att det av upplåtelseavtalet även framgår att upplåtelsen av bostadsrätten år 2009 avsåg en annan person, alltså inte makarna som förvärvade lägenheten 2017. Föreningens tillåtelse och godkännande gällande andrahandsuthyrning gällde en tidigare bostadsrättshavare “till vilken den aktuella upplåtelsen skedde”, och endast till denne.
Paret framhöll att upplåtelseavtalet ifråga överläts till dem i samband med att de förvärvade bostadsrätten, och att godkännandet i det gällande uthyrning därmed avsåg dem som bostadsrättshavare “till vilken den aktuella upplåtelsen” skedde.
Den tolkningen gav tingsrätten inte mycket för, utan konstaterade att det saknas stöd för att godkännandet skulle gälla för senare bostadsrättsinnehavare.
I sin andrahandstalan nekade paret till att ha hyrt ut lägenheten, utan påstod att det endast handlat om inneboende. Föreningen kontrade bland annat med vittnesmål om att det vid flera tillfällen varit andra än paret som öppnat dörren in till lägenheten, samt att makarna ytterst sällan synts till i huset på senare år.
Dessutom stod ingen av makarna skriven på bostadsrättens adress, utan det var det istället en annan familj som gjorde vars namn även fanns på lägenhetens ytterdörr. En av föreningens styrelseledamöter ska också ha blivit kontaktad av en person som uppgav att han hyrde parets lägenhet i andrahand.
Tingsrätten valde att döma till föreningens fördel. Paret förlorade nyttjanderätten till bostadsrätten och ålades att genast avflytta från lägenheten. Beslutet överklagades och i mars 2023 prövades målet i Svea hovrätt som valde att fastställa tingsrättens dom på den punkten.
En annan del av målet rörde kostnader kopplade till en vattenskada i lägenheten som upptäcktes kort efter att paret flyttat in, vem som skulle stå för kostnaderna för lägenhetens återställande: föreningen eller makarna.
Både tingsrätten och hovrätten var eniga om att fuktskador uppkommit till följd av en felaktigt konstruerad uteplats, vilken tillhör lägenheten och har byggts av en tidigare bostadsrättsinnehavare och dess entreprenör. Föreningen ansågs inte skyldig att svara för skador som orsakats av en bristfällig ombyggnation utförd av en tidigare medlem.