Före detta mäklare döms för grovt skattebrott – gjorde affärer via bulvaner

/assets/img/ebm-entredorr.jpeg
Ekobrottsmyndighetens entré. Foto: Ekobrottsmyndigheten
 

Efter att tingsrätten friat en före detta fastighetsmäklare från misstankar om grovt skattebrott för att inte ha deklarerat inkomster från näringsverksamhet, döms han nu till fängelse i hovrätten. Han ska bland annat ha gjort bostadsrättsaffärer med bulvanupplägg och tillgodogjort sig vinst utan att deklarera försäljningarna.

Förra året valde Solna tingsrätt att fria en före detta mäklare från misstankar om fyra fall av grovt skattebrott, kopplat till lämnande av oriktiga uppgifter vid redovisning av inkomst från bostadsrätts– och fastighetsförsäljningar. De oriktiga uppgifterna ska enligt åklagaren, i detta fall en kammaråklagare från Ekobrottsmyndigheten, bland annat ha bestått i att inkomster från näringsverksamhet i form av bostadsrättsförsäljningar inte redovisats i deklarationen. Istället lät mannen beskatta vinsten från sin verksamhet som om det rört försäljningar av privatbostadsrätter, fast det i själva verket varit näringsbostadsrätter som sålts.

I tingsrättsdomen uppges den åtalade ha arbetat som fastighetsmäklare i 14 år, fram till december 2018 då han ska ha slutat på grund av anklagelserna om skattebrott. Från september 2014–augusti 2017 har han, enligt egen utsago, hjälpt flera vänner in på bostadsmarknaden genom att finansiera köp av bostadsrätter åt dem. Dock bosatte sig aldrig någon permanent i lägenheterna.

Under perioden har mannen bidragit till att finansiera totalt elva bostadsrätter och två fastigheter. En av bostadsrätterna ska han, enligt egen utsago, ha varit formell ägare av medan resterande objekt innehafts av andra ägare. Gemensamt för samtliga objekt är att de avyttrats efter relativt korta perioder och att de köpts och sålts genom mannen i sin roll som mäklare, eller via en kollega till honom.

När försäljningar av bostadsrätter genererat vinst har i princip hela överskottet gått till mannen, eventuellt med undantag för en bostadsrätt som tillhört hans fru. Den åtalade deklarerade inte försäljningarna av de bostadsrätter och fastigheter som han inte ansåg sig vara var formell ägare av, men han betalade ändå in vinstskatt för flera av dessa bostadsrätter “å ägarnas vägnar”.

I den del av tingsrättsdomen som rör rättsliga utgångspunkter konstateras att en lagertillgång utgör en tillgång avsedd för omsättning eller förbrukning. För att avgöra om en bostadsrätt är en sådan tas exempelvis hänsyn till antalet omsatta bostadsrätter, innehavstid, varaktighet och regelbundenhet. Rör det sig om yrkesmässig handel med bostadsrätter ska vinst från detta redovisas som inkomst från näringsverksamhet.

Av utredningen i målet framgår också att myndigheten Skatteverket beslutat att ändra mannens skatt: Han ålades att deklarera försäljning av elva bostadsrätter och två fastigheter i inkomstslaget näringsverksamhet, ett beslut som fastställdes av förvaltningsrätten och sedan överklagades till kammarrätten. Vid tiden för tingsrättsförhandlingarna hade kammarrätten ännu inte prövat frågan.

Utöver grovt skattebrott yrkade åklagaren på att mannen skulle dömas att betala skattetillägg med 40 procent av den skatt som ska betalas, med utgångspunkt i underlaget 3 038 100 kronor för beskattningsår 2016 och 1 587 959 kr avseende beskattningsår 2017.

Tingsrätten menade att åklagarens bevisning inte var tillräcklig för att döma mannen för skattebrott eller ålägga honom att betala skattetillägg. Det ansågs inte vara styrkt att den åtalade hade lämnat oriktiga uppgifter när han deklarerat inkomster under 2014–2017. Inte heller bedömdes det vara visat att det funnits någon överenskommelse mellan den åtalade och de formella ägarna om att mannen skulle vara ägare av bostäderna, eller att han styrt över dessa som en ägare. Mannen friades därmed och gavs rätt till 500 000 kronor i ersättning av staten för sin rättegångskostnad i tingsrätten.

Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nyligen prövade målet. I hovrätten dömdes mannen för fyra fall av grovt skattebrott med fängelse i två och ett halvt år som påföljd. Han ålades även bland annat att betala skattetillägg i enlighet med åklagarens yrkande och att själv stå för sina rättegångskostnader i både tingsrätt och hovrätt.

I hovrättens domskäl lyftes att kammarrätten nu hunnit pröva och fastställa Skatteverkets beslut om att beskatta mannen i inkomstslaget näringsverksamhet, samt att beslutet vunnit laga kraft. Till skillnad från tingsrätten drog hovrätten slutsatsen att det inte krävs bevis på en överenskommelse om bulvanskap mellan mannen och de formella ägarna för att kunna konstatera att han ägt bostäderna ifråga. Det avgörande är istället om de formella köparna/säljarna anses ha handlat för mannens räkning.

Utöver detta kontaterade hovrätten att det finns ytterligare omständigheter som talar för att den åtalade varit faktisk ägare av bostäderna, till exempel att innehavstiden för varje bostad varierat från tre veckor upp till tretton månader. Det slogs också fast att ett antal köpare varit ägare till flera bostäder samtidigt “eller köpt en ny strax efter att den tidigare köpta har sålts”.

Vidare ansågs det vara utrett att ingen av de formella köparna folkbokfört sig i bostäderna. Det konstateras också att flera av köparna är släkt med den åtalade, samt att flera köpare “uppenbarligen inte” känt till vilken bostad de förvärvat.

Senaste nytt från BoPodden & BoVloggen