Försökte ta över systerns lägenhet – förlorar i rätten
En man påstod att han övertagit sin systers bostadsrätt utanför Stockholm genom ett överlåtelseavtal hon signerat, vilket dock tillbakavisades av systern som vände sig till domstol för att få saken prövad. Tingsrätten dömde till hennes fördel, ett beslut som nu även fastställts av hovrätten.
År 2016 förvärvade en kvinna i 50-årsåldern en bostadsrätt i Märsta, norr om Stockholm. Året därpå lät hon sin bror i 35-årsåldern flytta in då han saknade bostad och hon ville hjälpa honom. Ett par år senare, på sommaren 2020, fick hon kännedom om ett avtal från 2017 som hon påstods ha signerat där bostadsrätten överlåts till brodern.
Hon bad bostadsrättsföreningen om en kopia på det och fick på så sätt del av dokumentet. Kvinnan kunde konstatera att hennes signatur var en förfalskning och att hon aldrig mottagit den köpeskilling på 1 650 000 kronor som uppgavs i avtalet. Efter det vände hon sig till Attunda tingsrätt för att få saken prövad.
I tingsrätten hävdade brodern att han erlade handpenning vid olika tillfällen i september 2017; en del den femte september via banköverföringar och resterande del kontant i samband med kontraktskrivningen den 13 september. Totalt uppgår beloppen till 350 000 kronor.
Den återstående delen av köpeskillingen för lägenheten ska han ha betalat kontant vid olika tillfällen, förutom 195 000 kronor som systern var skyldig honom. Inga kvitton ska ha upprättats vid dessa betalningar, bland annat med hänvisning till att man i “deras kultur” har tillit till varandra.
Detta har dock tillbakavisats av systern som uppgivit att hon “överhuvudtaget inte” mottagit några några betalningar från sin bror. Den del av handpenningen som han påstår ska ha betalats via banköverföring, och som han åberopat ett kontoutdrag för i rätten, avser enligt henne en återbetalning av en tidigare skuld brodern haft till henne. Beloppet för skulden kunde också styrkas av ett vittne.
Tingsrätten anser att broderns förklaring till hur betalningarna gått till verkar märkliga. Dels då det inte framkommit varför han skulle ha betalat en stor del av handpenningen i förväg, innan överlåtelseavtalet ingicks. Vidare beskrivs de kontanta betalningarna utan kvitto som anmärkningsvärda.
När det kommer till signaturen på överlåtelseavtalet som enligt brodern ska vara systerns, kom tingsrätten fram till att den uppvisar “tydliga skillnader” mot namnteckningen på kvinnans körkort, vilket talar emot att det är hon som undertecknat avtalet.
Brodern har också bland annat uppgivit att hans före detta fru varit närvarande när avtalet undertecknades, men i förhör med henne framkom att hon inte bevittnat avtalets ingående. Slutsatsen att det undertecknats av båda parter drog hon när avtalet senare visades upp för henne.
I allmänhet gäller att en person som åberopar en handling i rätten måste kunna göra det övervägande sannolikt att den är äkta, även när en köpare hävdar att en betalning skett måste denne kunna bevisa det, krav som inte bedömdes ha uppfyllts i dessa fall.
Tingsrättens dom meddelandes i slutet av maj i år. Den sammantagna bedömningen blev att brodern inte kunnat styrka att systern överlåtit bostadsrätten till honom, samt att systern har bättre rätt till bostadsrätten. Brodern ålades att stå för systerns rättegångskostnader på drygt 177 000 kronor. I rätten fördes parternas talan via ombud.
Brodern valde sedan att överklaga tingsrättsdomen till Svea hovrätt. Den tolfte september meddelade hovrätten sitt beslut: Att inte ge prövningstillstånd, vilket innebär att tingsrättens avgörande står fast.