Många föreningar utsatta för ekobrott

I våras fick konsultbolaget Sweco i uppdrag av organisationen Fastighetsägarna Stockholm att undersöka bostadsrättsföreningars sårbarhet för att utsättas för ekonomisk brottslighet. De skulle även titta närmare på förekomsten av ekonomisk brottslighet mot bostadsrättsföreningar. Nu presenteras resultatet i form av en rapport, “Brf:ers sårbarhet för ekonomisk brottslighet - Motståndskraft och exponering”.

Sveriges bostadsrättsföreningar omsätter över 120 miljarder varje år. I kontakten med sina medlemmar har Fastighetsägarna Stockholm fått information om flera fall av brottslighet och oegentligheter riktade mot föreningar. Efter att ha dragit slutsatsen att det hos myndigheter och andra aktörer verkade saknas en nationell helhetsbild av denna typ av brottslighet, gav de i år Sweco uppdraget att titta närmare på bostadsrättsföreningars sårbarhet för att utsättas för ekonomisk brottslighet, och förekomsten av ekonomisk brottslighet mot bostadsrättsföreningar. Det framgår av en rapportintroduktion på organisationens hemsida.

I rapporten tas exempel på utsatta föreningar upp, som plundringen av Brf Ida i Malmö, och oegentligheter i en bostadsförening i samma stad som kommit att kallas för ”Kinesiska muren”. En förening på Hammarö i Värmland som blivit av med 7,4 miljoner kronor genom förskingring lyfts också fram. Utöver dessa belyses även mindre fall.

Om studien
Tre huvudsakliga frågeställningar togs fram för studien. I den första ligger fokus på föreningars sårbarhet för ekobrott och oegentligheter, i den andra ligger fokus på hur utsatta föreningar är för ekobrott och oegentligheter. Den tredje handlar om hur föreningars sårbarhet för ekobrott och oegentligheter kan minskas. Metoder som använts för att besvara frågeställningarna är olika typer av intervjuer som kompletterats med dokumentstudier och registerdata. Utifrån brf-registrets totalt 27 227 registrerade kontaktpersoner valdes 4 000 av dessa ut genom olika typer av urval och avgränsningar, med målet att nå 500 svarande (vilket också uppnåddes).

Av studiens resultat framgår till exempel att tolv procent av de tillfrågade uppgivit att deras förening utsatts för ekonomisk brottslighet under de senaste fem åren. Då studien är baserad på ett representativt urval, motsvarar detta över 3 000 drabbade föreningar under perioden. Och 25 procent av de tillfrågade svarade att de inte visste om deras förening varit utsatt under perioden eller ej, en andel som kan vara värd att tänka på, enligt Johan Flodin som är brf-ansvarig på Fastighetsägarna Stockholm.
– I den siffran går det att misstänka att det döljer sig ett mörkertal, säger han till Bostadsrättsnytt.

På en fråga om hur väl skyddad bostadsrättsföreningen ansågs vara mot ekonomiska oegentligheter, ombads de tillfrågade att välja ett svarsalternativ på en skala från ett (inte alls skyddad) till sju (mycket skyddad). Resultatet blev att 34,8 procent valde siffran sju, 25,4 procent valde siffran sex och 23,8 procent valde siffran 5.

Slutsatser
Gällande de två första frågeställningarna blev Swecos slutsatser bland annat att bostadsrättsföreningar har en hög sårbarhet för ekonomisk brottslighet, då föreningars motståndskraft som helhet bedöms som svag. Vidare bedöms myndigheternas kunskap om denna sårbarhet vara bristfällig. Samtidigt uppges föreningarnas självbild av att ha en god motståndskraft utgöra en särskilt oroande riskfaktor.

När Johan Flodin får frågan om vad som kan ligga bakom föreningarnas positiva självbild i detta avseende, svarar han såhär:
– Jag tror att det finns en övertro på kontrollfunktioner, vilket leder till att många har en för stor tilltro på sitt skydd. Det är den främsta anledningen.

Vidare har sakexperter fått ge sin syn på hur bostadsrättsföreningarnas sårbarhet för ekonomisk brottslighet kan minska. Några konkreta åtgärder som föreslås berör föreningarnas rutiner: Att ta in flera offerter vid upphandling och att kontrollera leverantörer utifrån Ekobrottsmyndighetens checklista. Krav bör även ställas på föreningens revisorer och ekonomiska förvaltare att redovisa om eller hur de använder sig av varningslistor över oseriösa firmor. En annan föreslagen åtgärd är att löpande stämma av fakturor mot avtal, och att dubbelkolla så att tjänster eller produkter som köpts in verkligen överensstämmer med beställningen.

På politisk nivå hänvisar sakexperter bland annat till förslag som tas upp i utredningen SOU 2017:31, om stärkt skydd på bostadsrättsmarknaden. Till exempel föreslås att bostadsrättsföreningars årsredovisning ska bli tydligare genom att “komplettera med en kassaflödesanalys”. Ett annat förslag handlar om att inrätta en bostadsrättsombudsman, en tjänst som ska påminna om konsumentombudsmannens funktion. Det skulle kunna “skapa en större extern, objektiv, insyn och tillsyn av bostadsrättsföreningarna samt säkra den enskilde bostadsrättsinnehavarens rättigheter vid oegentligheter”.


Relaterat
Lyssna på det avsnitt av BoPodden där bland andra Fredrik Eklöf, ordförande i Brf Ida, intervjuas om ekonomisk förvaltning.