Solenergi-boom i Sverige

Text: Linda Myrin

År 2018 har hittills präglats av en solenergi-boom. Redan under årets fyra första månader hade Länsstyrelsen i Skåne fått in dubbelt så många ansökningar, jämfört med samma period i fjol. Energimyndigheten slår fast att det handlar om en nationell trend. Det framgick av ett inslag från P4 Kristianstad den femte juni.

Den första augusti slopas bygglovet för solcellsmontering, med vissa undantag. Ett beslut som Bostadsrättsnytt skrivit om tidigare. Utöver det har det tidigare vidtagits ett antal andra åtgärder för att få fler att använda solenergi i Sverige. På Energimyndighetens hemsida står det att ROT-avdraget täcker maximalt 30 procent av arbetskostnaden för installationen. Dessutom ger försäljning av överskottsel rätt till skattereduktion, något som infördes första januari 2015. Det handlar om 60 öre per kilowattimme (kWh) för el som går till elnätet, maxbeloppet är 18 000 kronor per år. Skattereduktionen fås genom inkomstdeklarationen.

Det finns också ett statligt investeringsstöd, som den första januari började gälla för upp till 30 procent av investeringskostnaden, där både inköp av solcellsanläggning och installationskostnad ingår. Bostadsrättsföreningar kan söka stödet genom att fylla i en blankett som finns på Energimyndighetens hemsida, som sedan skrivs under och skickas in till Länsstyrelsen i det län där fastigheten ligger. Bra att veta är att man inte kan få både investeringsstöd och Rot.

Och många bostadsrättsägare verkar positiva till att föreningen skaffar solcellsanläggning, de kan till och med tänka sig att betala en högre månadsavgift för det. I alla fall om man får tro den rapport som släpptes av Sveriges BostadsrättsCentrum (SBC) i slutet av mars. Den innehåller resultatet av en undersökning, där 1000 bostadsrättsägare fick frågan om vad de är beredda att betala en högre avgift för. På första plats kom solceller, sedan gym och på tredje plats garage och parkeringsplatser. Statistiken är riksrepresentativ och samlades in via webbenkät med hjälp av undersökningsföretaget Gfk Norm.

Några av de bostadsrättsföreningar som satsat på solenergi finns i Järfälla, Ystad och Uppsala.

HSB Brf Aspnäs, Järfällas största bostadsrättsförening, ser sin solcellsanläggning som en investering för framtiden. Den har en yta på 330 kvadratmeter och blev klar i slutet av mars i år. Från början var planen att ha solpaneler på taket, men då det inte var möjligt valdes en annan lösning – att montera solceller på två gavlar i söderläge.

– Att producera vår egen förnybara energi ser vi som en viktig framtidsinvestering, både ekonomiskt och miljömässigt, säger Morgan Jemtsveden, ordförande i Brf Aspnäs.

Föreningens solcellsanläggning har installerats i samarbete med energiföretaget E.ON, och beräknas kunna bidra med 50 000 kilowattimmar (kWh) el om året.

I Ystad har Riksbyggen Brf Tornväktaren IV installerat solceller med batteribackup. Anläggningen invigdes den nionde juni och består av 228 kvadratmeter solceller. Produktionen av el mäts via en display som monterats på fasaden, som sedan redovisas på webben.

Då den största delen av elförbrukningen sker efter arbetstid på kvällen, när de boende till exempel börjar laga mat eller startar tvättmaskinen, kommer batteribackupen väl till pass med energi som lagrats under dagens soligaste timmar.

Bostadsrättsföreningen Granegården i Uppsala passade på att sätta upp solpaneler i samband med en takrenovering. En kostnadseffektiv lösning då det kostade 125 000 kronor bara att få upp byggställningarna. Solpanelerna täcker nu nästan en fjärdedel av ytan på föreningens tak och ger 35 000 kWh per år, vilket är drygt elva procent av föreningens årsförbrukningen av el.

Största delen av den el som produceras använder de själva och 100 kWh går till Vattenfalls elnätet. De boende behöver bara betala för den el som respektive hushåll förbrukar. Lägenheterna har utrustats med varsin elmätare, och på föreningens hemsida kan de boende följa produktionen av solenergi.