Bostadsägares förväntningar på egna ekonomin faller

Enligt rapporten “Konjunkturläget juni 2022” från myndigheten Konjunkturinstitutet (KI) är svenska hushålls förväntningar på den egna ekonomin nu på en rekordlåg nivå, den lägsta nivån sedan år 1996 då myndigheten började mäta detta. Under årets majmånad landade hushållens så kallade konfidensindikator på drygt 70, vilket är i nivå med den svagaste perioden under finanskrisen.

Utvecklingen uppges sannolikt kunna kopplas till inflationen som i maj var den högsta på över 30 år, vilket försämrar hushållens köpkraft. Fallande realinkomster och högre räntor leder till ett mindre konsumtionsutrymme. Utöver det har sjunkande bopriser och dalande börskurser också en negativ påverkan.

Vid en uppdelning efter inkomst ser förväntningarna på den egna ekonomin ut att falla mest hos hushållen med de 25 procent högsta inkomsterna (fjärde kvartilen), tätt följt av hushållen i den tredje kvartilen som har näst högst inkomster. I detta fall avser inkomst den sammanlagda årsinkomsten före skatt, inklusive bidrag och pension.

Ett skäl till den stora nedgången bland hushåll med högre inkomst, som för maj i år landar på kring minus 4,6, kan möjligen kopplas till fallande tillgångspriser. För den del av hushållen med lägst inkomster ligger resultatet på minus 1,9. Värdena avser standardavvikelse från det historiska medelvärdet efter säsongsrensning.

Väljer man istället en uppdelning utifrån bostadstyp har småhusägares tro på den egna ekonomin fallit mest, följt av bostadsrättsinnehavare. Skillnaden kan dels bero på att småhusägare drabbats hårdare av högre elpriser än de i bostadsrätt, men också på att villaägare brukar ha högre skuldkvot jämfört med bostadsrättsinnehavare. Att deras skuld i relation till inkomsten är högre gör dem mer räntekänsliga.   

I maj 2022 noterades minus 4,8 procent i standardavvikelse för gruppen småhusägare, för bostadsrättsinnehavare blev resultatet minus 3,3 och för de i hyresrätt noterades minus 2,5.