Riksbanken och FI eniga: Risk för ihållande prisfall på bostäder
Nyligen släppte och Riksbanken och Finansinspektionen (FI) varsin rapport på temat finansiell stabilitet, båda innehållande prognoser som indikerar negativ prisutveckling på bostäder i landet framöver.
Bopriserna och hushållens skulder har länge ökat i snabbare takt än de disponibla inkomsterna och under 2022 har inflationen varit högre än på väldigt länge. Sedan årsskiftet har också räntorna stigit kraftigt, speciellt efter att Riksbanken aviserade om uppjustering av reporäntan.
I en ny publikation från Riksbanken med namnet “Finansiell stabilitetsrapport 2022:1” beskrivs olika tänkbara scenarier för svensk ekonomi under kommande år. Antingen kan bopriserna sjunka något som en följd av stigande boräntor, höga energikostnader och en svag utveckling av disponibelinkomsten. Sjunkande bopriser bedöms i sin tur leda till att bostadsbyggandet minskar.
Ett annat scenario inrymmer ett kraftigt boprisfall i kombination med högre levnadskostnader och räntor än väntat. Det skulle leda till en betydligt lägre konsumtion, särskilt bland högt skuldsatta hushåll, samtidigt som företagens lönsamhet försämras och bankernas kreditförluster ökar. Något som bedöms kunna “skapa problem för den finansiella stabiliteten”.
Andra som påverkas av högre ränteutgifter är bostadsrättsföreningar vilka enligt Riksbanken kan behöva höja avgifterna för att klara situationen, något som i så fall skulle drabba bostadsrättsägare.
Vidare presenterar Riksbanken förslag för att förbättra bomarknadens funktionssätt och hantera riskerna som följer av hushållens skuldsättning. Till exempel föreslås en översyn av ränteavdragen, fastighetsskatten och reglerna för nyproduktion av bostäder. Utöver det lyfts att det måste bli billigare att lösa bundna bolån i förtid, ett förslag från Finansinspektionen (FI) som banken nu ställer sig bakom.
Och FI släppte också nyligen en rapport i ämnet finansiell stabilitet, “Stabiliteten i det finansiella systemet”. Där bedöms bland annat svenska hushålls ökande boendekostnader, som en följd av inflation och uppjusterad reporänta, kunna resultera i sjunkande bostadspriser. Då prisnivåerna inom sektorn är hög kan “anpassningen bli betydande” om ränteuppgången blir stor och räntan förblir hög under lång tid. Vid en lägre och kortare ränteuppgång blir effekterna troligen mindre.
De som bedöms vara mest sårbara för högre räntekostnader är hushåll med stora skulder, även företag med hög skuldsättning riskerar att drabbas hårt. FI:s samlade bedömning är dock att bolånetagare på det stora hela har en god motståndskraft när det kommer till högre räntor. Att många hushåll med bolån ändå ser ut att hamna i ett sämre läge ekonomiskt, och även kommersiella fastighetsföretag, leder till att banksektorn blir mer sårbar.
– Räntorna stiger och de sårbarheter som byggts upp under en lång period med låga räntor och ett högt risktagande blottläggs nu. Även om stabiliteten kan stärkas på lång sikt av en normalisering, så pressas nu högt skuldsatta hushåll och företag. För att stärka bankernas motståndskraft höjer vi därför det kontracykliska buffertvärdet, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen i ett pressmeddelande.