SBAB: Så kan konflikten i Ukraina påverka svensk bomarknad
Årets första Bomarknadsnytt från SBAB innehåller en analys av läget på svensk bostadsmarknad och en prognos framåt. Med anledning av konflikten mellan Ryssland och Ukraina kompletteras rapporten med en uppdatering.
Nu har årets första Bomarknadsnytt från banken SBAB släppts. Där ingår bland annat en del om den ekonomiska utvecklingen i landet och en analys av bostadsmarknaden med en prognos framåt. Längre ned i texten finns en uppdatering med anledning av händelseutvecklingen i Ukraina.
På makroekonomisk nivå bedöms konflikten i Ukraina som en större risk för utvecklingen än coronapandemin.
– Det som kan kasta rejält med grus i maskineriet nu är en eskalerande Ryssland-Ukraina-konflikt som även skulle kunna leda till stagflation, det vill säga en situation med både stigande arbetslöshet och inflation, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije i ett pressmeddelande från banken.
När det kommer till bostadsmarknaden konstateras att räntorna för längre bolån redan har stigit betydligt. Vidare uppges mycket peka på att även rörliga boräntor kommer höjas, troligen senast under 2023. Detta eftersom högre inflation än väntat tros leda till att reporäntan kommer behöva höjas tidigare än vad Riksbanken förutspått.
Ett sådant händelseförlopp “sätter bostadspriserna under press”, något som dock kan motverkas något av stigande hushållsinkomster under 2022. Bostadsrättspriserna beräknas öka med runt två procent i år, men backar troligen sedan med totalt sju procent under perioden 2023-2024 på grund av stigande boräntor.
Av rapporten framgår också att bostadsinvesteringarna haft en oväntat hög takt sedan pandemin bröt ut. Utvecklingen har varit bättre än vad byggarna, och även SBAB, förutspådde vid inledningen av krisen. Därmed har banken valt att justera upp sin prognos för bostadsbyggandet i landet.
– Helt klart har det höga bostadsbyggandet under pandemin överraskat. Det var inte riktigt det vi såg framför oss under våren 2020 när det var i det närmaste stendött på bostadsvisningarna och omöjligt att sälja nya bostäder på ritning. Stigande bostadsräntor, dämpade bostadspriser och avtagande befolkningstillväxt, talar nu ändå sammantaget för att vi sent omsider kommer att få se en nedväxling i bostadsbyggandet. Trots det ser vi att den allmänna bostadsbristen dämpas rejält framöver, fortsätter Robert Boije.
Uppdatering med anledning av konflikten i Ukraina
Årets första Bomarknadsnytt släpptes morgonen den 24 februari. I och med att läget i Ukraina förvärrats sedan dess ger Robert Boije idag följande kommentar till Bostadsrättsnytt:
– Möjligen att reporäntan nu inte kommer att höjas så snabbt som vi trodde på grund av risken för ekonomisk nedgång, men samtidigt talar mycket för att den höga inflationen blir mer varaktig.
Han tillägger att det är ett knepigt läge att sia om utvecklingen i. Banken har också publicerat ett blogginlägg på temat ekonomiska risker med anledning av Rysslands invasion av Ukraina, skrivet av Robert Boije och SBAB:s analytiker Sten Hansen. Bland annat står det att den svenska kronan under dagen har “tagit stryk”, vilket innebär högre importpriser som i sin tur bidrar till att inflationen stiger.
Gällande räntemarknaden så framgår att politisk och ekonomisk oro generellt brukar leda till att riskpremier på räntemarknaden stiger, något som kan variera beroende på instrument. För säkerställda bostadsobligationer bedöms det som troligt att riskpremierna stiger, men uppgången tros bli relativt begränsad om inte bopriserna sjunker och så länge utvecklingen av hushållens inkomster går i positiv riktning.
Stigande riskpremier kan få som följd att räntorna ökar kraftigt. Om det skulle inträffa samtidigt som inflationen går upp hamnar Riksbanken i en svår situation. Speciellt om även arbetslösheten i landet är stor.
I inlägget finns också en kommentar om bolåneräntor och svensk bostadsmarknad, som på kort sikt inte bedöms komma att påverkas så mycket. Men blir konflikten mellan Ryssland och Ukraina däremot utdragen, med omfattande sanktioner och ryska vedergällningar, kan resultatet bli stor oro på de finansiella marknaderna. Då går det inte att utesluta att ekonomin, både på nationell och global nivå, påverkas väldigt negativt. Det kan i sin tur “spilla över på bostadsmarknaden”. Dock poängteras att det inte är ett läge vi befinner oss i ännu.
Avslutningsvis framgår att det idag den 25 februari kommit nya uppgifter som indikerar att EU “vill klippa alla band” som finns mellan Ryssland och det globala finansiella systemet.