Nya beräkningar av bostadsbristen i landet

På uppdrag av regeringen har Boverket tagit fram en ny modell för att beräkna bostadsbristen i landet. Av ett pressmeddelande från myndigheten framgår att en ny beräkning har gjorts, med hjälp av framtagen modell, samt att resultaten nu har överlämnats till regeringen i form av en rapport.   

Där framgår att 462 000 av landets hushåll (nära tio procent) bedöms vara trångbodda, varav 56 000 av dessa även uppges ha en ansträngd boendeekonomi. Andelen trångbodda hushåll ska ha ökat under de senaste åren. 

Sammantaget innehåller rapporten en redovisning av bostadsbristen på riksnivå, i regioner och i större och mindre kommuner.   
– De här beräkningarna ger alla aktörer på bostadsmarknaden och inte minst landets kommuner, regering och riksdag, en bra bild av hur bostadsbristen ser ut och vilka hushåll som främst är drabbade, säger Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren i pressmeddelandet.   

Med Boverkets nya modell beräknas antalet hushåll som saknar en rimlig bostad på olika nivåer; nationell, regional och lokal. Definitionen av en rimlig bostad uppges bygga på sex olika behovsbaserade kriterier. Dessa är boendestandard, boendeyta, boendekostnad, geografiskt läge, hur länge bostaden disponeras, och tid för att hitta en ny bostad.
– Med den här metoden hoppas vi att de som arbetar med bostadsförsörjningen på olika nivåer får ett bättre informationsunderlag. Vi väljer att analysera landets bostadsbrist genom att undersöka hur många hushåll som har en otillräcklig boendestandard i förhållande till vad som bedöms vara rimligt. De två mått som sannolikt bäst sammanfattar bostadsbristen är antalet trångbodda hushåll och antalet hushåll med ansträngd boendeekonomi, säger Tor Borg, bostadsanalytiker vid Boverket, i pressmeddelandet.

I samma pressmeddelande lyfts även vissa brister i underlaget för beräkningarna. Till exempel att avsaknaden av heltäckande information om antalet hemlösa på hushålls- och individnivå, hushållens faktiska boendeutgifter, samt avtals- och kontraktsformer för deras boende. 

För Bostadsrättsnytt berättar Tor Borg lite mer om underlaget för rapporten. Beräkningarna är gjorda på registerdata där samtliga av Sveriges 4,6 miljoner hushåll finns med, och de har räknat fram mått för varje år under perioden 2012 till och med 2018.   
– Mätpunkten är sista dagen på året, det vill säga de hushållskonstellationer och de adresser där folk var bokförda den 31 december. Men i de fall vi bygger något mått på exempelvis inkomst så är det inkomsten som intjänats under hela året, förklarar han.

Tor Borg tillägger också att de om cirka två månader räknar med att även kunna beräkna fjolårets bostadsbrist.   
– I december bör vi ha alla underliggande data som behövs för att beräkna 2019, om regeringen vill att vi ska göra det.

På Boverkets hemsida definieras vad myndigheten inte räknar som ett trångbott hushåll:
"Som icke-trångbodda hushåll räknas ensamstående utan barn och de hushåll där det finns kök (eller kokvrå), vardagsrum och ytterligare rum så att barn över 12 år och vuxna, som inte är sambos, inte behöver dela sovrum. För de bostäder där det inte finns någon uppgift om antalet rum har vi satt gränsen vid 20 kvadratmeter boarea per person."