Uppsala: Få unga kan ta bolån som singelhushåll

/assets/img/mostphotos/12974376-uppsala-kommun_.jpg
Foto: Mostphotos
 

Få unga vuxna i Uppsala kommun uppfyller de krav som ställs på singelhushåll för att få ett bolån beviljat. Det visar en ny rapport från Prognoscentret som tagits fram på uppdrag av HSB.

Det är svårt för unga vuxna i Uppsala kommun att som singelhushåll få råd med en egen bostadsrätt. Det visar en ny rapport som det oberoende marknadsanalysföretaget Prognoscentret har tagit fram, på uppdrag av den kooperativa bostadsorganisationen HSB. Rapporten går under namnet “Stängda dörrar” och beskriver utvecklingen av de ungas bostadssituation i 20 kommuner under perioden 2005 – 2018.

År 2017 presenterade HSB en rapport på samma tema med namnet ”Det var bättre förr”. Där drogs slutsatsen att möjligheterna för unga vuxna i landet att köpa bostad hade blivit betydligt sämre under åren 2005 – 2015. Och enligt den senaste rapporten från HSB, “Stängda dörrar”, har det nu blivit ännu svårare för unga att få råd med en egen bostad. Speciellt svårt har läget blivit för unga singelhushåll.

I rapporten tas tre exempel på typhushåll upp, vilka placerats i de olika kommunerna. Vi har valt att lägga fokus på ett av dessa i den här artikeln, med Uppsala som utgångspunkt, och fokusera på det i denna artikel. Där beskrivs situationen för en kvinna, Anna på 23 år, som på egen hand vill köpa en bostadsrätt i form av en etta på 30 kvadratmeter. Hon tjänar som snittindividen i hennes ålder, är singel utan barn, bor fortfarande hemma hos sina föräldrar och har inte något eget sparat kapital. I Uppsala uppges denna typ av snittindivid ha haft en inkomst på 183 035 kronor under 2017.

Bostadssituationen för Anna i Uppsala förändrades i och med införandet av bolånetaket 2010. Från att ha haft goda möjligheter att köpa en etta på under 30 kvadratmeter i ett mindre centralt område, föll hon troligen bort från bostadsmarknaden efter 2011, främst till följd av det införda bolånetaket. Hon ska också ha påverkats av det andra amorteringskravet som infördes förra året.

När det kommer till KALP-kalkylen (Kvar Att Leva På) får Anna enligt rapporten ett värde på runt 0,5 år 2018. Ett värde som överstiger siffran ett uppges innebära att ett hushåll bör få lån till snittbostaden enligt kalkylen. Är värdet 0,75 kan lån beviljas för en bostad med ett slutpris som uppgår till 75 procent av genomsnittspriset för en bostad i kommunen, i Annas fall gäller det en etta på 30 kvadratmeter. Beräkningen har gjorts utifrån en kalkylränta på sju procent.   

Enligt rapporten är det få 23-åringar med liknande förutsättningar som skulle klara av att leva upp till den så kallade KALP-kalkylen, det bankerna kräver att en bolånetagare ska ha kvar att leva på efter att alla fasta kostnader är betalda. Framförallt på senare år. Schablonvärden som ingått i rapportens KALP-kalkyl är kalkylränta, amortering av topplån, bottenlån och blancolån, driftskostnad för bostadsrätt, samt avgift för bostadsrätt. Källan ska vara Finansinspektionen 2013.

Av ett dokument som Finansinspektionen släppte i år framgår att en KALP-kalkyl kan bestå av sådant som skatter, bostadsrelaterade driftskostnader, räntekostnader, och amorteringar. Utöver det drar bankerna också av schablonbelopp för levnadsomkostnader. De uppskattade kostnaderna ifråga dras sedan av från hushållets inkomst.


Not: Under hösten 2010 valde Finansinspektionen (FI) att införa ett bolånetak som innebär att nya lån som tas med en bostad som säkerhet, inte bör överstiga 85 procent av bostadens värde. Detta enligt publikationen FI-analys, "Bolånetaket har dämpat hushållens skulder", från den fjärde april 2018.

Senaste nytt från BoPodden & BoVloggen