Kvinna friad från misstankar om bolånebedrägeri
En kvinna blev misstänkt för grovt bedrägeri efter att hennes bolåneansökan till Danske Bank visat sig innehålla oriktiga uppgifter. Nu har hon friats i tingsrätten, bland annat då det inte gått att visa vem som fyllt i uppgifterna. Det skriver Dagens Juridik.
I februari förra året skrev Bostadsrättsnytt om ett mål som avgjorts i Stockholms tingsrätt rörande grova bolånebedrägerier. Sju av de åtta tilltalade bedömdes skyldiga till brott och fem av dem dömdes till fängelse.
Hösten 2021 väckte Ekobrottsmyndigheten åtal mot ligan som då misstänktes för att, med hjälp av falska lönespecifikationer och anställningsintyg, ha lurat banker att bevilja bolån åt personer som egentligen inte uppfyllde kraven för att få det. Den befarade bolånebluffen upptäcktes av Skatteverket och Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet och bedömdes kunna omfatta omkring 80 kunder hos olika banker. Sammanlagt handlade det om bolån på över 400 miljoner kronor, till stor del hos Danske Bank.
Enligt tidningen Dagens Juridik ska en av bolånekunderna nu ha friats från misstankar om grovt bedrägeri mot Danske Bank genom urkundsförfalskning. Kunden ifråga uppges vara en kvinna i 40-årsåldern från Enskede i Stockholm och tingsrätten anser att åklagaren inte lyckats visa att hon lämnat in de felaktiga uppgifterna till banken. Det ska heller inte ha gått att fastslå att banken lidit slutlig förlust på grund av det inträffade.
I rätten framförde åklagaren att kvinnan ansökt om bolån hos Danske Bank via internet. En bolåneansökan, ett förfalskat anställningsintyg och förfalskade lönespecifikationerna ska ha lämnats in till banken, antingen av kvinnan själv eller i samförstånd tillsammans med andra.
Utifrån de handlingar som lämnats in beviljade banken kvinnan bolån om totalt 2 125 000 kronor som hon köpte en bostadsrätt i Kista för. Banken upptäckte senare att ansökan innehöll oriktiga uppgifter och valde därför att kräva återbetalning. Kvinnan nödgades därefter sälja bostadsrätten och betala tillbaka lånen.
Det uppges inte vara visat att banken lidit någon slutlig förlust i och med beviljandet av lånen, eller att det förelegat någon beaktansvärd risk för slutlig förlust. Dessutom bedömdes kvinnans faktiska inkomst inte som tillräckligt låg för att kunna utgöra en sådan typ av risk.
I ansökan uppgavs hon bland annat vara ekonomiansvarig på ett bolag och ha en inkomst om 49 750 kronor i månaden. Egentligen hade hon anställningar inom vård och omsorg och en månadslön på 39 800 kronor.
Vidare bedömde tingsrätten det som ovisst om kvinnan ens hade behövt ha en högre lön för att få sin låneansökan beviljad. Kvinnan själv menade att de felaktiga uppgifterna tillförts låneansökan efter det att hon signerat den, att uppgifterna måste ha lämnats in av någon annan. Och enligt tingsrätten kunde detta scenario inte uteslutas.