Så ser bindningstiderna för bolån ut i andra europeiska länder

/assets/img/57034295-a-businessman-puts-a-euro-money-bag-near-the-houses.jpg
Foto: Andrii Yalanskyi / Mostphotos
 

I Sverige är det vanligt med rörliga bolån bundna på tre månader. På andra håll i Europa räknas femåriga bolån som rörliga och bindningstider på upp till trettio år ses som normalt. Det rapporterar SR.

Den 15 februari 2023 höjs den svenska styrräntan med 0,5 procentenheter och på mindre än ett har den svenska styrräntan därmed gått från noll till tre procent. Även andra länders centralbanker har höjt sina styrräntor.

I Sverige är bolånetagarna dock generellt sett mer känsliga för räntehöjningar än i andra europeiska länder. Anledningen till det ska vara att relativt många svenskar har bolån, är högt belånade och att en stor del av bolånen är rörliga. Samtidigt har bolånetagare i landet länge varit dåliga på att amortera. Detta enligt uppgift från Sveriges Radio (SR) där ämnet nyligen lyftes i programmet Ekonomiekot Extra.

I Finland finns inte amorteringskrav utan där väljer bolånetagare självmant att betala av på sina lån eftersom man “inte gillar att vara skuldsatt”. Och i Danmark kan bindningstiderna på bolån vara riktigt långa. Det berättar Claes Bäckman, forskare i Nationalekonomi vid Århus universitet, för SR.
– Danska bolånetagare kan få ett trettioårigt fast lån, med då fast ränta under trettio år, eller ett lån där dom har en räntebindningstid på fem år eller tio år. Det dom kallar för rörliga lån i Danmark är alltså fem års bindningstid på räntan.

Enligt SR:s reporter är det även vanligt med långa bindningstider i Tyskland, där uppges tioåriga lån vara standard när man köper bostad.

En annan som kommer till tals i inslaget är Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier. Han berättar om hur det ser ut i Frankrike, där han varit bosatt.
– Det är inte helt olikt Tyskland, alltså. Om man säger att Sverige befinner sig i ena ändan, med stora skulder och rörliga lån och därmed väldigt stor räntekänslighet. Och så tar du då Frankrike som ligger i andra ändan, typiskt sett så har det vanligaste bolånet där så har du en avbetalningstid på tjugo till trettio år med fast ränta hela vägen. Det innebär en amorteringstakt på tre till fyra procent, och det är standardkontraktet när du köper en bostad, säger han till SR.

Men det finns också länder som påminner lite om Sverige, när det kommer till bindningstider för bolån. Nämligen Norge och Nederländerna där räntekänsligheten är ganska hög och räntebindningstiderna ganska korta. Varför har det då blivit så? Enligt Henrik Braconier kan det förklaras med en tilltagande liberalisering av bolånemarknaderna i anglosaskiskt influerade länder som dessa två, och även Sverige, som startade vid slutet av 90-talet.
– Och man gick i en riktning där det blev mer rörliga räntor, som blev billiga på kort sikt i alla fall, och mer av amorteringsfria lån och såna saker, säger Henrik Braconier i inslaget.

Han tillägger att utvecklingen i viss mån såg ut på liknande sätt i även Danmark, fram till finanskrisen, men att den nu har vänt där.

Senaste nytt från BoPodden & BoVloggen