Rekordhög skuldsättning bland nya bolånetagare

/assets/img/bilder_nyheter/Västerås_LM/StockholmLM/fi_logga.jpg
Utanför Finansinspektionens kontor i Stockholm. Foto: Linda Myrin
 

Den genomsnittliga skuldkvoten för nya bolånetagare är nu rekordhög, enligt statistik från Finansinspektionen. Noteringen för 2021 är den högsta sedan myndigheten inledde sin bolånekartläggning. Mest ökade skuldkvoten bland låntagare i bostadsrätt.

Under fjolåret ökade bolånen som nya låntagare tog mer än deras inkomster och lånen var i snitt tolv procent större än under 2020. Det framgår av rapporten “Den svenska bolånemarknaden 2022” från Finansinspektionen (FI). Den genomsnittliga skuldkvoten är nu på den högsta nivån sedan myndighetens bolånekartläggning startade. Samtidigt har den genomsnittliga belåningsgraden sjunkit något till följd av stigande bopriser.

På ett år har bruttoskuldkvoten för nya bolånetagare ökat från 307 procent till 327 procent. Beräknat utifrån nettoinkomster så steg den genomsnittliga skuldkvoten från 411 procent år 2020 till 440 procent ifjol. Störst ökning syns bland de som tog lån för att köpa bostadsrätt.
– Skuldkvoten hos nya bostadsköpare fortsätter att stiga i ett läge där räntorna är på väg uppåt. Det är bekymmersamt eftersom hushåll med stora skulder är mer räntekänsliga och kan tvingas dra ner på konsumtionen. Att fler nu binder sina bolån är ett sätt att öka motståndskraften mot stigande räntor, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen i ett pressmeddelande från myndigheten.

I gruppen nya bolånetagare är andelen med väldigt höga skuldkvoter nu nästan lika stor som år 2017, innan det skärpta amorteringskravet. Då uppgick andelen låntagare med en skuldkvot på över 450 procent till 15 procent och för 2021 blev noteringen 14,4 procent. I Stockholm ökade andelen från 23 procent till 29 procent under samma period.

Den genomsnittliga skuldkvoten i huvudstaden landade på 397 procent ifjol, vilket är 70 procent högre än snittet för resten av landet.

Rapporten innehåller också statistik med koppling till det tillfälliga amorteringsundantaget som gällde från april 2020 till och med augusti 2021. Den visar bland annat att undantaget utnyttjats av runt tolv procent av landets bolånetagare, samt att de som tog nya bolån under perioden lånade uppemot fyra procent mer.


Not: Med begreppet skuldkvot avses hur stort en låntagares bolån är i förhållande till personens inkomst. Källa: Nordea

Senaste nytt från BoPodden & BoVloggen