Elnätsavgifterna i Sverige har ökat med i snitt 10,6 procent sedan ifjol, visar årets Nils Holgersson-rapport. Det uppges vara den största uppgången i rapportseriens historia. Även fjärrvärmepriserna har stigit kraftigt.
Nils Holgersson-gruppens senaste delrapport om elnätsavgifter i landet visar att 2025 års prisökningar är de kraftigaste sedan mätningarna inleddes. I genomsnitt höjdes elnätsavgifterna med 10,6 procent mellan 2024 och 2025, vilket innebär att hushåll med eluppvärmning nu betalar flera tusen kronor mer per år.
Flera nätbolag har gjort höjningar med över 30 procent, vilket sticker ut även i ett historiskt perspektiv.
Den tidigare rekordökningen inträffade 2023, då avgifterna steg med 9,6 procent.
I rapporten framhålls att skillnaderna mellan olika kommuner är stora, i vissa delar av landet är elnätsavgiften mer än dubbelt så hög som i andra.
Bakom höjningarna ligger bland annat ökade kostnader för drift, underhåll och investeringar i elnätet. Rapporten nämner också att regleringen av elnätsföretagens intäktsramar ger utrymme för prisökningar i takt med att investeringsbehoven växer.
Flera stora bolag, som Ellevio, uppges fortfarande ligga bland de nätföretag som har lägst avgifter, trots att även de höjt priserna sedan årsskiftet.
Även Nils Holgersson-gruppens delrapport om fjärrvärmepriser visar på tydliga kostnadsökningar. Det genomsnittliga priset för fjärrvärme steg från 216,4 till 236,4 kronor per kvadratmeter mellan 2024-2025, en ökning på 9,2 procent.
Flera av fjärrvärmebolagen har höjt sina priser kraftigt; 15 bolag har ökat med 20 procent eller mer, och ytterligare 80 bolag höjde med mellan 10-20 procent.
Det gör årets prisökning på fjärrvärme till den näst högsta i rapportens historia, endast ökningen år 2024 (plus 15,2 procent) var högre. Bakomliggande orsaker till utvecklingen uppges vara stigande bränslepriser, ökade kapitalkostnader och skillnader i leveransåtaganden mellan olika fjärrvärmeföretag.
Kort om rapporten
Huvudrapporten går under namnet ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Där förflyttas en typlägenhet i en fiktiv bostadsfastighet genom landets 290 kommuner. Sedan jämförs kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning på kommunal nivå. Beräkningar görs utifrån ett typhus med 15 lägenheter.
Bakom rapporten står Nils Holgerssongruppen med representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.
