Bostadsrättsinnehavarna till en lägenhet i centrala Stockholm ville flytta köket i den över hundra år gamla lägenheten. Bostadsrättsföreningen motsatte sig detta på grund av byggnadens kulturhistoriska värde och fick rätt i Hyresnämnden. Detta enligt handlingar från nämnden.
Ett par boende i en äldre lägenhet i Stockholms innerstad ville flytta köket till ett rum som tidigare varit ett pentry. Detta med anledning av att sovrummet var beläget mot en gata med mycket oljud och tung trafik, vilket i sin tur skulle flyttas till kökets plats, som vette mot innergården. Köket är i modern stil men med gamla stuckaturer och trägolv, vilka enligt paret skulle bevaras i och med renoveringen. Paret tolkade föreningens stadgar på ett sätt som godkände förändringar av planlösningen, vilket var något de räknat med sedan köpet. Bostadsrättsinnehavarna ansökte därför om att flytta köket hos Hyres- och arrendenämnden i Stockholm.
Bostadsrättsföreningen opponerade sig ändringarna på grund av byggnadens kulturhistoriska värde och att byggnaden var den första som byggts med den så kallade “fria stilen” i Stockholm. Husets planlösning hade i princip inte förändrats sedan byggåret 1906 och de förändringar som planerades skulle medföra allvarlig skada mot föreningen då husets karaktäristiska drag skulle försvinna. Dessutom hade föreningen bett mäklaren framföra att planlösningen inte fick ändras. Därtill har föreningen skrivit in detta i årsredovisningar och i styrelsemötesprotokoll.
Hyresnämnden menade att det i bostadsrättslagen framgår att bostadsrättsinnehavare inte får renovera kök utan godkännande av styrelsen. Styrelsen får dock enbart neka renovering i de fall förändringarna kan resultera i påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Bostadsrättslagen innefattar även historiska byggnader, vilket innebär att bland annat byggnader med kulturhistoriskt värde kräver tillstånd om önskade åtgärder påverkar detta värde. Huset i fråga har blivit klassat som “grön” av Stockholms Stadsmuseum.
När en byggnad får grön klassning räknas det som att den är särskilt värdefull bland annat ur en historisk och konstnärlig synpunkt. Med anledning av detta instämde Hyresnämnden i föreningens bedömning om byggnadens kulturhistoriska värde. Föreningen har därtill framfört denna inställning till de boende genom medlemsbrev, årsmöten och stadgar.
Hyresnämndens bedömning blev att det fanns risk för skada eller olägenhet för föreningen om planlösningen skulle förändras och därför avslås bostadsrättsinnehavarnas ansökan.