Stockholms tingsrätt slår i en ny dom fast att en bostadsrättshavare inte ska tillåtas betala årsavgiften till föreningen med kontanter och att nyttjanderätten till lägenheten därför ska anses förverkad.
En bostadsrättshavare i Stockholm slutade betala årsavgiften till sin brf via bankgiro, det sätt som föreningen hade anvisat. Han försökte i stället betala med kontanter vid flera tillfällen. Efter att inkassokrav och en uppsägning av bostadsrätten inte lett till betalning inom den föreskrivna fristen, väckte bostadsrättsföreningen talan mot honom vid Stockholms tingsrätt.
Föreningen yrkade att han skulle förpliktas att avflytta från lägenheten då nyttjanderätten ansågs förverkad, samt att han skulle betala in de obetalda avgifterna, inkassokostnader och ränta.
Bostadsrättshavaren hade tidigare, under cirka 25 års tid, betalat in årsavgiften via bankgiro enligt föreningens anvisning.
I december 2024 stängdes mannen av från sin bank och förlorade därmed accessen till sitt bankkonto, sedan han valt att inte besvara bankens frågor om eventuella kopplingar till personer i politiskt utsatt ställning.
Avgiften till föreningen för januari 2025 betalades in av mannen i december 2024, vilket blev den sista betalningen via bankgiro. Från och med februari 2025 fick föreningen inte längre in några betalningar den vägen. Bostadsrättshavaren försökte i stället betala med kontanter.
Han kontaktade föreningens ekonomiska förvaltare i slutet av januari 2025 och begärde en väg att erlägga betalning med kontanter, men fick inget svar innan betalningsfristen löpte ut.
Vid ett personligt besök hos föreningens förvaltare i februari 2025 nekades han på nytt att betala avgifterna med kontanter.
I februari 2025 ansökte han om att få deponera kontanterna för föreningens årsavgift hos länsstyrelsen, och överlämnade i samband med det kontanta medel avseende avgifter för februari och mars 2025 för deponering. Ansökan om deponering avslogs samma vår av länsstyrelsen, Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt, och senare även av Högsta domstolen. Enligt bostadsrättshavaren har länsstyrelsen alltjämt kontanterna i sin besittning.
Ett inkassokrav skickades till mannen i april 2025. När betalning uteblev delgavs bostadsrättshavaren uppsägning av bostadsrätten i juni 2025, med tre veckors frist för att återvinna nyttjanderätten genom betalning. Varken inom fristen eller därefter kom några avgifter föreningen tillhanda.
Bostadsrättshavaren invände att kontanter är lagligt betalningsmedel enligt 4 kap. 12 § lagen om Sveriges riksbank och att föreningens vägran att ta emot dem inte kunde läggas honom till last.
Domstolen konstaterade att sedlar och mynt visserligen är lagliga betalningsmedel och att var och en i utgångspunkt är skyldig att ta emot dem, men att parter inom det civilrättsliga området är fria att avtala om annat betalningssätt.
Tingsrätten hänvisade till praxis från Högsta domstolen om att en bostadsrättsförenings stadgar utgör ett avtal mellan medlemmarna. I det aktuella fallet angavs i föreningens stadgar att årsavgiften ska betalas på det sätt styrelsen bestämmer, en reglering som rätten inte ansåg kunde strida mot 7 kap. 15 § bostadsrättslagen.
Föreningen hade aviserat betalning via bankgiro, och bostadsrättshavaren hade under lång tid följt den anvisningen utan invändningar, vilket enligt tingsrätten innebar att han fick anses ha accepterat det betalningssättet. Han hade därmed inte någon rätt att betala med kontanter, enligt domstolen.
Tingsrätten bedömde vidare att betalningsförsummelsen inte var av ringa betydelse, med hänvisning till praxis från hovrätten. Nyttjanderätten var därför förverkad redan när uppsägningen delgavs i juni 2025, och den kunde inte anses ha återvunnits genom betalning i efterhand.
Föreningens talan bifölls i sin helhet. Bostadsrättshavaren förpliktades att omedelbart flytta från lägenheten, betala ersättning för obetald årsavgift jämte ränta, en inkassokostnad samt föreningens rättegångskostnader.
