Trots att marknadsräntorna fallit tillbaka har de flesta bolåneinstitut ändå valt att inte sänka sina rörliga räntor, rapporterar SvD via TT.
När striderna i Mellanöstern tog fart i månadsskiftet februari och mars så steg marknadsräntorna snabbt. Stibor-räntan, som speglar priset för bankernas tremånaders upplåningsränta på marknaden, klättrade från under 2,0 procent till 2,20 procent på bara några veckor. Det rapporterar tidningen Svenska Dagbladet (SvD) via nyhetsbyrån TT.
Även räntorna på värdepapper som banker använder för att finansiera bolån på längre sikt steg betydligt vid den tiden, mer än Stibor-räntan. De åtta ledande bolåneaktörerna justerade upp sina listräntor för rörligt (tremånadersräntorna) med 0,15 procentenheter. Flertalet hänvisade till stigande kostnader för marknadsupplåning som bakomliggande orsak.
Sedan dess har Stibor fallit tillbaka och ligger nu återigen under 2,0 procent och är därmed tillbaka på i princip samma nivå som före kriget. Trots att trycket på marknaden lättat har majoriteten av bolåneinstituten valt att inte sänka sina rörliga boräntor. En förklaring uppges vara oron för konflikten i Iran.
De enda aktörerna som sänkt sina listräntor för rörligt är Danske Bank och SEB, båda med enbart 0,05 procentenheter, skriver SvD med hänvisning till uppgifter från TT.
– När man läste media såg det ju ut som att alla höjde direkt när marknadsräntorna gick upp. Men då ska man komma ihåg att många dessförinnan låg i princip still med tremånadersräntorna när Stibor samtidigt tickade upp, säger Robert Boije till TT.
Han tillägger att den avgörande faktorn framöver är av geopolitisk karaktär. Utvecklingen i Persiska viken och vid Hormuzsundet bedöms vara direkt styrande för marknadsräntorna, och därmed också för bolåneräntorna.
