Brf som nekat en kvinna medlemskap på grund av otillräcklig betalningsförmåga, fick rätt i hyresnämnden. Nu har hovrätten fastställt nämndens beslut.
En bostadsrättsförening i Södertälje i Stockholms län valde att neka en kvinna medlemskap med hänvisning till otillräcklig ekonomi. Hon bedömdes inte kunna klara de löpande kostnader som hennes bostadsrätt skulle medföra.
Kvinnan vände sig då till Hyresnämnden i Stockholm, som valde att gå på bostadsrättsföreningens linje.
Nämnden kom bland annat fram till att 2 kap. 3 § bostadsrättslagen skulle tillämpas i det aktuella fallet:
“Enligt 2 kap. 3 § bostadsrättslagen (1991:614) får den som en bostadsrätt har övergått till inte vägras inträde i föreningen, om de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna är uppfyllda och föreningen skäligen bör godta honom som bostadsrättshavare.”
Och drog slutsatsen att det krävs att föreningen skäligen kan godta förvärvaren som bostadsrättshavare för att det ska bli aktuellt med medlemskap.
“I första hand innebär det att den nytillträdande bostadsrättshavaren ska vara i stånd att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser gentemot föreningen. (…)”
Beslutet överklagades till Svea hovrätt där frågan prövades sommaren 2025 och även där fick föreningen rätt.
I domskälen framhålls att en ny medlem måste kunna uppfylla sina ekonomiska förpliktelser gentemot föreningen. Vidare konstateras att kvinnan inte visat att hon har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att klara av de kostnader som bostadsrätten medför. Hovrätten instämde alltså i hyresnämndens bedömning i den delen.
Beslutet motiveras bland annat med att kvinnan lämnat oklara och motsägelsefulla uppgifter om sin månadslön. Domstolen konstaterar en skillnad mellan den lön på 26 000 kronor per månad som kvinnan uppgav i sin medlemskapsansökan och de 20 000 kronor per månad som framgår av anställningsintyg och lönespecifikationer.
I och med detta bedömer hovrätten det som osäkert hur stora kvinnans inkomster kan förväntas bli framöver, även om hon haft en månadslön på 20 000 kronor i drygt nio månader under inkomståret 2024. Vidare ska det ha saknats underlag avseende föräldraledighet under omkring tre månader ifjol, då kvinnan fick en son.
Inte heller uppgifter kvinnan lämnat om barnbidrag och om möjlighet till bostadsbidrag har haft någon avgörande betydelse vid bedömningen hennes ekonomiska förmåga, skriver rätten.
Mot den bakgrunden fastslogs att kvinnan inte kan “anses ha visat att hon har tillräckliga inkomster för att förväntas löpande kunna betala månadsavgiften om för närvarande ungefär 5 000 kronor till bostadsrättsföreningen”. Därmed avslogs överklagandet.
