Efter att ha fått ett nej från föreningen på frågan om att flytta köket i sin lägenhet genomförde ett par ändå sina planer. Nu har Stockholms tingsrätt beslutat att paret måste flytta tillbaka köket till ursprungsplatsen.
För snart fyra år sedan köpte ett par en bostadsrätt i Stockholm. Ett kort tag efter att de flyttat in hörde paret av sig till föreningens förvaltare via mejl och berättade om vilka ändringar de önskade att göra i lägenheten. Förvaltaren besökte också parets lägenhet. De lämnade lite senare in en skriftlig ansökan till styrelsen. Den stora förändringen som paret ville göra var att flytta köket, från den ena sidan av badrummet till den andra och samtidigt flytta på badrumsväggen så köket bli större. Platsen för det befintliga köket skulle bli ett sovrum. Föreningens styrelse avslog ansökan.
Enligt handlingar från Stockholms tingsrätt framgår det att en tvist uppstod mellan föreningen och paret. Paret mende att förvaltaren under besöket gett godkänt till vissa ändringar i lägenheten. Parterna var också oense om eventuellt andra bostadsrättsinnehavare fått tillstånd att göra liknande ändringar i sina lägenheter.
Tvisten togs upp i tingsrätten och avgjordes i mitten av juli i år. I domen står det att föreningen ville se att paret får sex månader på sig, från och med att en dom i deras fördel faller, att återställa lägenheten på ett fackmässigt sätt och själva bekosta detta. De ville också se att detta görs utefter en lång lista. Följs inte detta vill föreningen att de själva får återställa lägenheten men att de då fakturerar paret. Föreningen yrkade i andra hand på att paret även måste flytta. Paret bestred föreningens yrkande.
Tingsrätten menar i sin dom att det inte står uttryckligen i bostadsrättslagen att en bostadsrättsinnehavare måste återställa sin bostad efter en icke godkänd ombyggnation. Tingsrätten tar upp några exempel på tidigare domar där ombyggnation och ändringar i bostadsrätter tagits upp. Med dessa ärenden i ryggen menar tingsrätten att föreningen har rätt att föra talan och yrka på att paret bör återställa sin bostad.
Vidare menar tingsrätten att det är en viktig fråga i den aktuella tvisten om vad som tillhör lägenheten, och vad som räknas som föreningens hus. Det står inte exakt i bostadsrättslagen och det är egentligen upp till varje förening att själva, så länge lagen tillåter, bestämma vilket som är föreningens ansvar och vad bostadsrättsinnehavarna har ansvar över.
Föreningen i detta fall har hänvisat till sina stadgar om hur ansvarsfördelningen ser ut. Där framgår vilka åtgärder som kräver föreningens tillstånd. Tingsrätten menar att paret inte kunnat styrka att föreningen gett tillstånd till de åtgärder som de utfört i sin bostad. Tingsrätten går igenom listan på åtgärder som paret utfört och menar att vissa inte krävt tillstånd, medan andra större ingrepp i lägenheten gjort det.
Paret tyckte att bostadsrättsföreningen behandlat paret på ett sätt men andra medlemmar på ett annat vis. Det skulle i så fall strida mot den så kallade likhetsprincipen. Paret menade att andra medlemmar fått göra liknande ändringar som de gjort. Tingsrätten menar att det saknas utredning om detta men att man kan konstatera att de ändringar som paret gjort i sin lägenhet inneburit en påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Därför beslutar tingsrätten att paret ska återställa sin bostad. De ska dessutom betala föreningens rättegångskostnader på över en miljon kronor. Dock behöver paret inte flytta.
